| Summary: | Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.
|
|---|
