| Summary: | 90-talet kännetecknas som en period med lågkonjunktur och stigande arbetslöshet. Det resulterade i att allt fler akademiker hamnade utanför arbetsmarknaden. De mest drabbade är de med invandrarbakgrund. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka sökmetoder som används av arbetslösa för att få en anställning med speciell inriktning mot utländska arbetslösa akademiker som anlände under det krisdrabbade 90-talet. Våra konkreta frågeställningar för hela arbetet kommer att omfatta tre olika områden: Vilka sökstrategier används av de arbetslösa? I vilken utsträckning följer utbildade utländska akademiker de rationella sökstrategierna? Vilka möjligheter och hinder påverkar sökaktiviteten hos utländska akademiker? Som underlag för uppsatsen valde vi Giddens teori om ”självidentitet” och ”livsstilar ”i det moderna samhället samt ”Arbetsmarknaden”, skriven av Anders Björklund m.fl., i vilken Humankapitalteori och sökteori behandlas. Vi har även tagit upp Margareta Bolinders doktorsavhandling Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelse, handlingsstrategier och jobbchanser samt hennes artikel Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb. Dessutom har vi används av en rapport från AMS Utredningsenheten Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se i vilken undersöks betydelsen av Internettjänsterna på arbetsmarknaden och i vilken omfattning de används när man söker jobb. Vi genomförde en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuade åtta akademiker med utländsk bakgrund som kom till Sverige under 90-talet. Undersökningen grundar sig på de olika sökstrategier och metoder som våra intervjupersoner använde sig av samt olika faktorer som visat sig mer eller mindre ha påverkat deras sökning efter arbete i både positiv och negativ bemärkelse. Vår undersökning visar att alla på något sätt har hittat sina individuella metoder att hantera arbetslösheten och försöker anpassa sitt sökbeteende till sina reella möjligheter att hitta ett jobb Delvis genom komplettering av sin utländska utbildning, genom praktikplatser, användning av Internettjänsterna och delvis genom att svara på tidningsannonser. Därutöver enligt deras erfarenhet är kontakterna den allra viktigaste faktorn som avgör om man får ett arbete.
|
|---|
