”De säger att de inte pluggar, men ändå fick de bra på provet” - En studie om högpresterande unga mäns identitetskonstruktioner

Sedan resultatet av PISA-undersökningen 2012 publicerades handlar en övervägande del av skoldebatten om att finna åtgärder för att förbättra resultaten inom gymnasieskolan. Fenomenet rörande pojkars underpresterande har fått namnet “pojkkris”. Författarna till föreliggande studie avser att utmana bi...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Porath, Sigrid, Karlsson, Louise
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32394
Description
Summary:Sedan resultatet av PISA-undersökningen 2012 publicerades handlar en övervägande del av skoldebatten om att finna åtgärder för att förbättra resultaten inom gymnasieskolan. Fenomenet rörande pojkars underpresterande har fått namnet “pojkkris”. Författarna till föreliggande studie avser att utmana bilden av ”den typiska killen” som underpresterar i kontexten för en rådande ”antipluggkultur”. Utifrån ett studie-och yrkesvägledarperspektiv är det aktuellt att undersöka vilka potentiella faktorer i en ”antipluggkultur” unga män upplever konstruerar identitet i förhållande till sin karriäridentitet. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur en grupp högpresterande unga män ser på vad det är att vara en ”idealelev” vid det Naturvetenskapliga programmet. Vidare avser studien att undersöka vilka distinktioner de unga männen gör i relation till andra elevgrupper. För att tolka elevernas uppfattningar används sociologiska teorier. Begreppen fält och förmak avser förklara de unga männens syn på den omgivning de befinner sig i. De olika kapitalformerna, habitus, hegemonisk maskulinitet och begreppet distinktion används för att förklara informanternas identitetskonstruktion. För att besvara frågeställningarna används fokusgruppsintervjuer. De slutsatser som sammanfattningsvis görs är att unga mäns maskulinitetsideal i förhållande till hur en idealelev ska vara är komplex. Informanterna konstruerar bilden av en idealelev i termer av en man som får höga betyg i samtliga ämnen utan att behöva studera. Således kan det tolkas att de unga männen beskriver att en lyckad idealelev skall vara naturligt begåvade. === Since the results of the PISA-study 2012 were published, the majority of the current school policy has focused on measures to improve results in secondary schools. The phenomenon to boys underachievement has been named the "boy crisis". The thesis aims to challenge the image of the "typical guy" who underachieve in the context of an "anti-school culture”. Based on a guidance counsellor perspective it is necessary to observe the potential factors in an "anti-school culture" that young men experience constructing their identity in relation to their career identity. The author’s purpose is therefore to investigate a group of high-performing young men´s view of what it means to achieve the idealised image of a student. Sociological theories is used to interpret the students' perceptions. The concepts of fields and antichamber intends to explain the young men's views of their surroundings. The different capital forms, habitus, hegemonic masculinity and the concept of distinction is used to explain the informants' identity construction. Focus group interviews is being used in order to answer the research issues. The conclusive inference is that young men´s masculinity ideals, in relation to how an ideal student should be, is complex. The respondents construct the image of an ideal student in terms of a man who gets great results in all subjects without making an effort. In conclusion, it can be interpreted that the young men describe that a successful student should ideally be naturally talented.