| Summary: | ABSTRAKTPersson, Emely & Trägårdh, Cecilia (2014). Språktest – ett nödvändigt ont eller ett värdefullt lärverktyg? (Language test – a necessary evil or a valuable teaching tool?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Syfte och frågeställningarVårt övergripande syfte är att undersöka lärares syn på att testa elever i behov av stöd, elevernas upplevelse av att bli testade samt hur testanvändning kvalificerar sig i ett specialpedagogiskt relationellt perspektiv. Våra frågeställningar är: Finns det något samband mellan förekomsten av professionellt lärande mellan lärare och sättet på vilket lärare väljer att kartlägga elever i behov av stöd? Ger testresultat den information man behöver för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd? Hur väljs tester ut? Hur används resultatet i det fortsatta lärandet? Kan det uppstå några etiska problem i samband med testning och i så fall vilka? Teoretisk förankringVi kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket språkets roll är av stor vikt vid lärande och utveckling. Även det relationella perspektivet kommer att vara en utgångspunkt. I detta perspektiv letas förklaringar till skolproblem i mötet mellan eleven och den omgivande miljön. Även systemteorin är av vikt då denna problematiserar de hinder som finns i den miljö/verksamhet som eleven befinner sig i. MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju. Undersökningen gjordes på två olika skolor i Skåne. Sammanlagt ingick åtta lärare och fyra elever i vår studie. Resultat Våra resultat visar att test är vanligt förekommande som kartläggningsmaterial där ingen djupare analys av testmaterialet förekommer. Lärarna tycker inte att det finns någon etisk problematik kopplad till test då det enda syftet är att upptäcka de elever som är i behov av särskilt stöd. Testresultatens roll i elevens fortsatta lärande yttrar sig till största del på individnivå vilket innebär att eleven blir bärare av problemet. Vår studie visar även på att lärarna inte tilldelas tid till kollegialt lärande som hade kunnat bidra till andra verktyg i kartläggningssammanhang som alternativ till test. Vi kan utifrån vår studie bestående av åtta lärare visa att det råder en brist på kollegialt lärande och didaktiska samtal kollegor emellan men även hur lärare och elever kommunicerar angående lärande.Specialpedagogiska implikationerSkolan bör alltid ta hänsyn till elevens kontextuella villkor vid en kartläggning. Ett lågt testresultat innebär inte alltid att eleven inte kan eller klarar av det eleven blir testad på. Eleven bör erbjudas andra sätt att få visa sina kunskaper på än endast test. Vidare bör eleven ses utifrån alla tre nivåerna: organisation-, grupp- och individnivå och inte endast det sistnämnda. Skolorganisationen bör även ha mer tid till pedagogiska diskussioner om hur lärandemiljöerna kan anpassas till alla elever.
|
|---|
