Historieämnet ur et genusperspektiv
Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur lärare och pedagoger kan arbeta medjämställdhet i sin historieundervisning. Vi har utgått ifrån frågeställningen “Hur framställskvinnor i historien och hur påverkar det historieundervisningens genusperspektiv?”.Översikten är baserad på yrkesrelevans...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32250 |
| Summary: | Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på hur lärare och pedagoger kan arbeta medjämställdhet i sin historieundervisning. Vi har utgått ifrån frågeställningen “Hur framställskvinnor i historien och hur påverkar det historieundervisningens genusperspektiv?”.Översikten är baserad på yrkesrelevans och vi vill att den ska bidra till att studenter ochverksamma lärare blir inspirerade att arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.Forskningen i vår kunskapsöversikt har tagits fram via relevanta sökord i ett antal databaser.Vi har till största del fått fram nationell forskning men även internationell vilket har bidragittill ett bredare perspektiv på ämnet för att kunna besvara vår fråga. Därefter har vi bearbetatoch analyserat forskningen för att slutligen dra slutsatser kring den. Vi har efter bearbetningav materialet kommit fram till tre huvudpunkter i vår slutsats. Den första poängen berör hurkvinnor är representerade i historien och hur det påverkar elevers identifikation. Det vi komfram till är att kvinnor till största del inte nämns och i de läromedel som elever får ta del avbeskrivs de med svaga egenskaper. Den andra poängen innefattar historiska normerspåverkan på hur läraren undervisar samt att läroplanen ger brett tolkningsutrymme. Dettabidrar till att lärare tenderar att utveckla personliga undervisningsmönster som påverkareleverna. Den tredje och sista poängen berör den didaktiska omformning av läroplanen enlärare gör och att undervisningen är påverkad av lärarens inre och yttre faktorer, som ävendessa bidrar till personliga mönster i utformningen av undervisningen. Vi kunde även draslutsatsen att lärare uttrycker att det finns en tidsbrist som bidrar till att fortbildning ochkollegialt lärande inte hinns med och att lärarna av den anledningen menar att det bör finnasett statligt och nationellt ansvar att fortbilda personal i genusmedvetenhet. |
|---|