| Summary: | Formativ bedömning är en typ av bedömning som förbättrar elevernas lärande och förståelse och syftar till att rikta sig till elevers möjligheter snarare än att fokusera på betyg. Dessutom ger den svenska läroplanen 2011 tydlig vägledning att formativ bedömning bör ingå i skolan. Min diskussion i detta arbete är därför nödvändig och den handlar om hur formativ bedömning används i en svensk grundskola, det vill säga vilka bedömningsformer samt vilka aspekter arbetet med formativa bedömningen grundar sig på. Dessutom är syftet med detta arbete att få en djupare kunskap om formativ bedömning för mig själv och för lärare som redan är i tjänst. Man förutsätter att många lärare inte har tillräcklig kunskap om formativ bedömning därför är min förväntan är att detta arbete ska fungera som ett verktyg för lärare som arbetar eller vill arbeta med formativ bedömning. Två halvstrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare på F-6 grundskola. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning tydligt syns i varenda ett av lärarnas arbetssätt så båda lärarna representerar en jämställd syn på formativ bedömning i sin undervisning. Den slutsats som kan dras är att arbetet med formativ bedömning bör präglas av tre aspekter, vilka är en konstruktiv framåtsyftande återkoppling, tydliga mål, tydliga instruktioner, positiva förväntningar, elevaktivt och individanpassat arbetssätt samt kamrat- och självbedömning vilket gör eleverna medvetna om sitt lärande och får möjligheten att föra lärandet framåt. === Formative assessment is a type of assessment that improves students' learning and understanding and aims to focus on pupils opportunities rather than focusing on grades. In addition, the Swedish curriculum 2011 provides clear guidance that formative assessment should be included in the school. My discussion in this work is therefore necessary and it is about how formative assessment is used in a Swedish elementary school, that is, what assessment forms and what aspects of the work on the formative assessment are based. In addition, the purpose of this work is to get a deeper knowledge of formative assessment for myself and for teachers already in service. It is assumed that many teachers do not have sufficient knowledge of formative assessment, so my expectation is that this work should be a tool for teachers who work or want to work with formative assessment. Two semi-structured interviews were conducted with effective teachers at F-6 primary school. The results showed that the work of formative assessment is clearly visible in each of the teachers' working methods, so both teachers represent a gender perspective on formative assessment in their teaching. The conclusion that can be drawn is that the work of formative assessment should be characterized by three aspects, which are constructive forward-looking feedback, clear goals, clear instructions, positive expectations, student-oriented and individualized work methods, and companion and self-assessment, which makes students aware of their learning and get the opportunity to bring learning forward.
|
|---|
