| Summary: | Det fria skolvalet kan ses som problematiskt då skolorna erbjuder utbildningar som inte alltid efterfrågas på arbetsmarknaden. Överskott på en viss arbetskraft kan leda till arbetslöshet, vilket påverkar individen och samhället negativt. Eftersom det idag finns ett överskott på barnskötare och ett underskott på undersköterskor, syftar denna uppsats till att: undersöka och jämföra i vilken utsträckning kunskaper och förväntningar kopplade till arbetsmarknaden, har påverkat elever på barn- och fritidsprogrammet respektive vård- och omsorgsprogrammet, vid valet av gymnasieprogram. Frågeställningar handlar om elevernas reflektioner och kunskaper kring sitt gymnasieval kopplat till deras framtida etablering på arbetsmarknaden, samt praons betydelse vid val av yrkesprogram. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av teorier och begrepp som förklarar individers karriärhanteringsförmåga. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever från de två ovannämnda yrkesprogrammen. Resultatet visar att elever från bägge programmen i stort sett inte reflekterat eller påverkats av arbetsmarknaden vid gymnasievalet. En kunskapsbrist kring arbetsmarknadsläget är tydlig hos elever från bägge programmen. Praon fungerade som ett sätt att bekräfta ett tilltänkt gymnasieval bland informanterna på barn- och fritidsprogrammet. För eleverna på vård- och omsorgsprogrammet fungerade praon som ett sätt att sålla bort alternativa gymnasieval.
|
|---|
