Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola

• Main Author: Gullberg, Linda
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2014
• Subjects: interaktion; lärande; sociokulturellt perspektiv; träningsskola; utvecklingsstörning; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31325

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskola. Detta examensarbete undersöker interaktionsmönster i en träningsskoleklass och problematiserar dessa utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrunden till studiens frågeställningar bygger på att det riktats kritik från Skolinspektionen (2010) och Skolverket (2009) mot att särskolan är alltför omsorgbetonad på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling. Utifrån de brister som påpekas menar Skolverket att det finns anledning att ifrågasätta de föreställningar särskolans personal har kring elevernas möjligheter till lärande. Få studier har gjorts av särskolans pedagogiska praktik enligt Emanuelsson m fl (2001). Dock visar forskning av Anderson (2002) och Östlund (2012) att relationer mellan lärare och elever i särskolan att kännetecknas av vertikala relationer och vuxencentrerad kommunikation.Syftet med studien är att undersöka interaktionen mellan författaren, i rollen som lärare, och elever i en träningsskoleklass. Arbetet har följande frågeställningar:•Hur kan interaktionsmönster som framträder i undervisningssituationer i en träningsskoleklass förstås ur ett sociokulturellt perspektiv?•Hur kan interaktionen tolkas med avseende på aspekter ur barn- respektive vuxencentrerad kommunikation?Studien har en hermeneutisk, kvalitativ inriktning. Genom observationer och analyser av videoinspelningar från undervisningssituationer synliggörs och tolkas interaktionen mellan författaren i lärarrollen och eleverna i en träningsskoleklass. Tolkningarna relateras till ett sociokulturellt perspektiv som utgår från att lärande sker i interaktion.Studiens resultat visar att den observerade undervisningen mestadels sker i gruppgemensamma aktiviteter vilket, ur ett sociokulturellt perspektiv, ger förutsättningar till mediering och möjliggör på så sätt lärande. Det ges utrymme för interaktion och dialoger mellan lärare och elever istället för att läraren intar en traditionell kunskapsförmedlande lärarroll. Kommunikationen är dock varierande utifrån barn- respektive vuxencentrerat perspektiv. Det finns tillfällen av horisontella relationer och ömsesidigt samspel vilket utifrån ett sociokulturellt perspktiv är en förutsättning för lärande. Vid andra tillfällen visar iakttagelser att läraren är styrande och uppgiftsorienterad vilket leder till en vuxencentrerad kommunikation och vertikala relationer. Det finns också indikationer i interaktionsmönstren som visar på att läraren har ett individinriktat perspektiv på elevernas möjligheter till kunskapsutveckling. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses lärande som ett resultat av samspel mellan individen och omgivningen. Ett individinriktad synsätt på elevernas möjligheter till utveckling kan leda till att miljöns betydelse för elevernas utveckling förbises.Studiens kunskapsbidrag utgörs av de insikter som ges genom att författaren studerat den egna lärarrollen och undervisningen. Ett exempel är undervisningsformerna med realistiska händelser och problemlösing som präglas av dialoger och samspel vilket ur ett sociokulturellt perspektiv anses främja lärandet. Andra exempel är att undervisningen stundtals sker i en vuxencentrerad kommunikation med vertikala relationer samt att lärarens förhållningssätt vid vissa tillfällen kan förklaras med ett individuellt synsätt. Studien pekar också på att interaktionen styrs av traditionsbundna mönster som råder inom särskolan och att såväl lärare som elever antas ha formats i den pedagogiska praktikens historia. Sammanfattningsvis pekar iakttagelserna mot att det finns skäl att starta en reflektionsprocess för att utveckla såväl den egna professionen som särskolans pedagogiska praktik.