Digitalisering i förskolan i förhållande till undervisning och lärande
Denna studie syftar till att undersöka förskollärares föreställningar och praktiker gällande digitalisering i förskolan samt dess användning för att skapa lärandesituationer för barnen. I takt med den digitala utvecklingen har digitalisering fått ett allt större utrymme i förskolans läroplan (2018)....
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31234 |
| Summary: | Denna studie syftar till att undersöka förskollärares föreställningar och praktiker gällande digitalisering i förskolan samt dess användning för att skapa lärandesituationer för barnen. I takt med den digitala utvecklingen har digitalisering fått ett allt större utrymme i förskolans läroplan (2018). Detta gör att digital kompetens har blivit ett pedagogiskt uppdrag i förskolan, således är det både viktigt och betydelsefullt att forska kring hur förskollärare tar sig an detta uppdrag. Valet av metod för denna studie är kvalitativ metod som grundar sig i intervjuer där ett antal frågeområden kring förskollärarnas syn på digitalisering behandlas. Teoretiska begrepp inom sociokulturella teoribildningar som scaffolding (stöttande) och den proximala utvecklingszonen används i studien för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det är lika viktigt för förskollärare som för barn att få ett samaktivt stöttande för att vidareutveckla den digitala kompetensen. Det ligger ett ansvarstagande på förskollärarna att genom medierande verktyg arbeta på ett sätt som stöttar barnen utifrån deras proximala utvecklingszoner. Samtidigt ligger det även ett ansvar på verksamheten utifrån en organisatorisk nivå att se till så att förskollärarna får det stöd som krävs gällande deras utveckling och kunskaper för de digitala verktygen. |
|---|