| Summary: | Laborationer är en ofta använd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga ämnena i skolan och har varit det under lång tid. Det är också en metod som en del lärare anser vara tids- och resurskrävande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer är och om vad som är syftena och målen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio åren för att ge en nutida bild av laborationens värde i undervisningen utifrån tre huvudsakliga frågeställningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lärande av vetenskapliga koncept och fenomen. Sedan studeras laborationers påverkan på elevernas känslomässiga förhållande till naturvetenskap utifrån begrepp som motivation, intresse och attityd. Slutligen behandlas frågan om vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska lära sig det lärarna avser med laborationerna. De studier som analyseras pekar åt olika håll när det gäller laborationers effektivitet för lärande men visar tydligt att eleverna tycker om laborationer och att dessa förbättrar deras attityd gentemot naturvetenskap samtidigt som det intresse för naturvetenskap som kan uppstå genom laborativt arbete kritiseras för att vara kortsiktigt. Två övergripande områden med viktiga förutsättningar för att eleverna ska lära det läraren avser lyfts fram. En minskad kognitiv börda ("cognitive load") genom exempelvis en pre-lab datorsimulering samt att läraren är noga med att förmedla målen med laborationen, hjälper eleverna att tolka sina resultat, ger ett fullgott stöd och är allmänt närvarande för att hjälpa eleverna koppla praktiken till teorin.
|
|---|
