| Summary: | Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers syn på läxans funktion och dess anpassningar i en skola för alla elever. Studiens frågeställningar är: •Hur beskriver lärare och specialpedagoger läxans funktion i skolan? •Hur beskriver lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning? •Hur beskriver lärare och specialpedagoger anpassningar av läxan till elevers förutsättningar?Metod och teoretisk ramStudien har en hermeneutisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolan. I studien görs en tolkande analys av materialet. I analysen kategoriseras läxans funktioner utifrån lärare och specialpedagogers beskrivningar. Analys görs även utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) och Vygotskijs (1995;1999) idéer om lärande och utveckling. Specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007) används i analysen för att förstå informanternas syn på läxans funktion. ResultatStudien visar att lärare och specialpedagoger ser läxan som ett fenomen med flera funktioner. Dessa funktioner påverkas av såväl tidsaspekter som en tilltro till läxan som utvecklande för eleverna gällande kunskaper, färdigheter och ansvar. Läxan har en tidssparande och tidsförlängande funktion då den används för att andra moment ska hinnas med i undervisningen vilket får till följd att det som inte hinns med ges i läxa. I hemmet kan läxan bli ett ensamarbete för de som inte har möjlighet till stöttning men i undervisningen har läxan en kommunikativ funktion då den är utgångspunkt för samarbete och diskussioner. Anpassningar av läxan bör och kan enligt lärare och specialpedagoger göras både gällande läxinnehållet och läxmängden. Specialpedagogerna ser också att läxan har en negativ funktion för elever i en skola för alla. Detta då läxan används i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper. Detta förstås ur ett specialpedagogiskt perspektiv då läxorna blir en kompensation för de kunskaper eleverna anses sakna efter en lektion. Lärarna och specialpedagogerna betonar vikten av att gå igenom och följa upp läxan i undervisningen. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv förstås detta genom att svårigheter ses utifrån vad som händer i elevens möte med omgivningen, i detta fallet undervisningssituationen. Det är därför i undervisningen som elevernas likvärdiga förutsättningar att genomföra läxan främjas. Dilemmat kan ur ett specialpedagogiskt perspektiv bli att pedagogerna måste försäkra sig om att alla elever har möjlighet att genomföra läxan samtidigt som några elever behöver mer utmaningar för att utvecklas. KunskapsbidragDenna studie kan öka förståelsen för synen på läxans funktion i undervisningskontexten. Studien ämnar även bidra till att anställda i skolan problematiserar sin syn på läxans syfte, utformning och användning i undervisningen för att gynna eleven i en skola för alla. Specialpedagogiska implikationerResultatet av studien visar att specialpedagogen kan ha en roll i arbete med läxor. I samråd med lärare arbetar specialpedagogerna i studien för att främja elevers likvärdiga förutsättningar att genomföra sina läxor. Specialpedagogen har ett unikt utifrånperspektiv och kan således kartlägga lärmiljöer och undanröja hinder för eleven i dessa. Enligt specialpedagogerna kan läxan vara ett sådant hinder och därför måste både undervisningen och läxan anpassas. Detta för att undervisningen ska främja elevens lärande och motivation. Läxan ska således inte användas i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper enligt specialpedagoger i studien. Studien visar exempel på skolor som utarbetar en läxpolicy. Detta för att läxans syfte och utformning ska problematiseras och tydliggöras för pedagoger, elever och föräldrar. Genom att specialpedagogen i sitt uppdrag kommunicerar med aktörer i olika delar av skolans organisation har denne övergripande kunskaper som kan vara användbara i utformandet av en läxpolicy på skolan.
|
|---|
