| Summary: | Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeSveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan. Syfte och preciserade frågeställningarVårt syfte med detta arbete är att synliggöra skeenden och förutsättningar som är kopplade till de processer som sker när förutsättningar i skolan förändras. I detta fall handlar det om genomförandet av den utökade timplanen i matematik. Vi vill följa processen i fyra led, från förslag, lagar och riktlinjer utfärdade av statliga organ, via huvudman, skolledare till lärarna och därmed ut i de reella verksamheterna. Frågeställningar:•Hur har huvudman säkerställt uppföljningen?•Följer rektor och huvudman de allmänna råd som Skolverket gett ut i samband med lagändringen?•Upplever lärare att det skett någon egentlig förändring?Teoretisk ram:De teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från ramfaktorteorin, systemteori och organisationsteoriMetodVi valde att göra en kvantitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningsätt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Som metod har vi använt oss av enkäter riktade till rektorer och lärare i två kommuner. Resultat med analysVi fick en låg svarsfrekvens och kan därför inte generalisera. Analysen av resultaten ger oss dock en bild av att kommunikationen mellan parterna är bristfällig. De av regeringen fattade besluten kring förändringar har ännu inte fått genomslag ute i de kommuner vi undersökt. Vi upplever också att det är oklart vem som har ansvar och för vad. Denna slutsats kan vi dra enbart genom att analysera de svar vi fått från olika tjänstemän i kommunerna. Vi har blivit hänvisade i flera led och ofta tillbaks till någon av dem vi redan kontaktat. Det finns även ett glapp i kommunikationsleden mellan huvudman och rektor. Exempelvis så har huvudman ett ansvar för att säkerställa genomförande och uppföljning. Detta till trots så har ingen av kommunerna riktlinjer för hur detta ska göras. Rektorernas tolkningar av hur förändringen skall redovisas visar en stor spridning. Det framgår även att det på huvudmannanivå uppenbarligen finns en tolkningsfrihet kring frågan vad regeringens ökade ekonomiska anslag ska användas till. Detta trots att regeringen i beslutet anger vad det extra anslaget bör användas till.KunskapsbidragHistoriskt har specialpedagogisk forskning oftast riktat sig mot ett individuellt och deltagande perspektiv. Vi har i detta arbete sökt bredda den specialpedagogiska synvinkeln då vi tror att processer som sker inom skolans värld i det yttersta ledet påverkar de elever som vi kommer att arbeta med. Specialpedagogiska implikationerVi har i forskning och i vår egen praktik sett att den undervisningstid och tidiga insatser generellt påverkar elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter positiv. Vi anser det därför mycket relevant att ur ett specialpedagogiskt perspektiv granska processer och följa upp riktlinjer. De elever vi kommer att arbeta med är en grupp som i yttersta ledet påverkas av förändringar. Såväl positiva som negativa sådana. === According to national and international studies, Swedish students low marks in mathematics are disturbing. The government has launched a numbers of changes. In our essay we try to follow and visualize how the directive on the revised timetable has been implemented in school.
|
|---|
