| Summary: | Syftet är att undersöka kunskapskraven i arabiska som modersmål i grundskolan i Sverige. För att uppnå syftet ställs följande tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. 2. Hur förhåller sig kunskapskraven till elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska som modersmål i Sverige? 3. I vilka avseenden kan kunskapskraven anses som rimliga respektive orimliga. För att finna svar på dessa frågor har en dokumentstudie använts som undersökningsmetod, där styrdokument för undervisningen av arabiska som Modersmål i Sverige har analyserats mot bakgrund av forskning inom fälten språkinlärning och undervisning. Textanalysen består av en kritisk diskursanalys, utifrån Hyatt (2013), med fokus på dels kontextualisering av styrdokumenten, och dels närläsning. I närläsningen har jag valt att utgå ifrån Tholin (2014) med en narrativ analys.Resultatet av analysen visar att kunskapskraven i arabiska som modersmål enligt Lgr11 inte tar hänsyn till elevernas förutsättningar till språkinlärning av arabiska som minoritetsspråk i Sverige. Genomgången av forskningen visar att förutsättningar för att lära sig ett språk som invandrar minoritetsspråk skiljer sig från förutsättningar att lära sig ett majoritetsspråk. För arabiska understryker forskningen betydelsen av att ta hänsyn till sociolingvistiska aspekter. Avseende den andra frågeställningen, om elevernas förutsättningar att utveckla muntlig och skriftlig kompetens i arabiska, finns det allmänt utmaningar som hänger samman med diglossin. Av analysen framgår att kunskapskraven behandlar olika dialekter av arabiska i praktiken som om de var ett och samma språk i tal och skrift. Kunskapskraven tar alltså inte hänsyn till diglossin, och att olika dialekter i arabiska kan skilja sig mycket både från varandra och från standardarabiskan. I hemmet lär sig eleverna någon muntlig variant, men varken talad eller skriven standardarabiska. I Sverige tillkommer ytterligare svårigheter, eftersom arabiskan som skriftspråk enbart förekommer i modersmålsundervisningen, och inlärningen av skriftspråket får inte stöd i undervisningen av andra ämnen. Till den tredje frågeställningen, om kunskapskraven kan anses som rimliga eller orimliga, är det övergripande svaret utifrån denna studie att kunskapskraven allmänt sett inte är rimliga i arabiska som modersmål. Av detta drar jag slutsatsen att kunskapskraven måste motsvara förutsättningarna för undervisningen, för annars blir det inte möjligt att uppnå målen.
|
|---|
