Vägar till lärande – för elever med språkstörning

• Main Author: Bodestedt, Pernilla
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2019
• Subjects: språkstörning; inkludering; tillgänglig lärmiljö; lärande; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28998

Sammanfattning/AbstractPernilla, Bodestedt, (2018). Vägen till lärande – för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 15 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien avser att ge läsaren inblick i vad, i undervisningen, som skapar möjligheter och hinder i lärandesituationer för elever med språkstörning. Ett ytterligare kunskapsbidrag blir att tydliggöra det faktum att det behövs spridas kunskap om språkstörning.Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att bidra med ökad förståelse och kunskap kring elever med språkstörning och hur en pedagogisk tillgänglig lärmiljö kan bidra till en ökad språkutveckling. Utifrån lärares, speciallärares och logopeds uppfattningar ämnar studien belysa möjligheter och hinder i utformandet av en inkluderande skola med en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö.• Hur framträder kunskapen om språkstörning hos de intervjuade?• Vilka möjligheter till lärande, utifrån en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö och språkstörning, beskriver lärare, speciallärare och logoped?• Vilka hinder beskriver lärare, speciallärare och logoped i utformandet av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer?TeoriDet empiriska materialet har analyserats med hjälp av ett sociokulturellt ramverk, med grundsynen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Studien lutar sig dels på den sociokulturella teorins grundare, Lev Vygotsky och dels den svenske professorn inom pedagogik, Roger Säljö som även han tar avstamp i det sociokulturella perspektivet.MetodIntresset för den genomförda studien har legat i intervjupersonernas personliga beskrivningar och förklaringar, vilket fört valet av metod till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden och analysarbetets tillvägagångssätt har hämtat inspiration i fenomenografisk forskningsansats.ResultatResultatet visar att det finns många möjligheter att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö som kan gynna elever med språkstörning och inkludera alla elever i undervisningen. Det visar också på ambitiösa, kreativa och hängivna lärare, speciallärare, logopeder inom skolans värld. Hinder i form av samverkan, förutsättningar, tid och organisation kan, som jag ser det, delvis kopplas till brister i kunskap och förståelse. En slutsats av studiens resultat kan liknas med de tidigare rapporter och utredningar som redogörs för i den tidigare forskningen. Där det lyfts fram att kunskap och förståelse om4språkstörning och de behov och svårigheter som följer med diagnosen, måste spridas, inte bara i skolan utan i hela samhället.Specialpedagogiska implikationerEn viktig del i speciallärarens roll är att sprida kunskap om språkstörning, de behov som finns och hur skolor på organisation, - grupp och individnivå kan överbrygga hinder. Som speciallärare innebär det att ta del av ny forskning inom området och tydliggöra för ledningen vilken kunskap och fortbildning som skolans personal behöver. I vidare skede blir även handledning och eventuellt modellering en viktig del i speciallärarens roll i strävan mot tillgänglig lärmiljö, med struktur, bildstöd och förförståelse som viktiga faktorer för att skapa möjligheter för eleverna och tid för lärarna. Utifrån resultatet ser jag även det viktigt att som speciallärare skapa strategier i organisationen som bidrar till förändringar som leder skolan till att tidigt identifiera elever med språkstörning.