| Summary: | Sammanfattning/AbstraktAlkewall, Suzanne och Mathiasson, Camilla (2017). Perspektiv genom ett ”Nyckelhål” . Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.BakgrundI samband med en omorganisation på en skola mellan två rektorsbyten och deras skolkulturer, såddes ett frö till Nyckelhålet. Mot en bakgrund i den gamla skolkulturen fanns tanken på att elevassistenter och resurspersoner tillämpades som en lösning av anpassningar på skolan. I stället väcktes tanken på att skapa en central plats dit elever kunde vända sig för specialpedagogiskt stöd. Lärare och specialpedagoger har olika uppdrag. Specialpedagogen ska till största delen utreda, anpassa, vara samtalspartner och leda skolutveckling. Lärarens uppdrag är bland annat att undervisa och bedöma elevernas kunskapsutveckling. Skolans resursteam består bland annat av specialpedagoger som ska samverka med andra yrkesgrupper. När man som lärare bedömer att en problematisk elevsituation inte kan lösas i den ordinarie lärmiljön, kan resursteamet kontaktas. Detta kan leda till att en specialpedagog från teamet och mentor samverkar kring eleven. Med denna utgångspunkt samt att vi är delaktiga i det specialpedagogiska teamet på vald skola, har vi skrivit det här arbetet.Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka Nyckelhålets funktion och betydelse inom en kommunal F-9 skola i en sydsvensk kommun ur ett elev-, föräldra-, lärar-, lednings- och huvudmannaperspektiv. Nyckelhålet är ett nystartat resurscentrum som implementerades läsåret 2016/2017. Hur ser den allmänna uppfattningen ut om Nyckelhålet av elever, föräldrar, lärare, ledning och huvudman? Hur upplever elever och lärare som använder verksamheten (Nyckelhålet) i praktiken? Hur används Nyckelhålet?4TeoriDe teoretiska ansatserna utgår från ett relationellt- och specialpedagogiskt perspektiv samt Antonovskys begrepp KASAM, känslan av sammanhang (Ahrenfelt, 2014). Datamaterialet analyseras för att synliggöra uppfattningarna om Nyckelhålet som verksamhet för att belysa de olika aktörernas inställningar.Metod och urvalVårt empiriska material grundar sig i en fenomenologisk metodansats. Som datainsamlingsmetoder har vi har använt oss av kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och kvantitativ ansats genom enkäter samt Nyckelhålslappar, som bland annat registrerar elevnärvaro. Efter samtal med rektorn fick vi ett samtycke av vederbörande att påbörja vår undersökning med enkäter och intervjuer med skolans personal. Kontakt med informanter (föräldrar, lärare, specialpedagog, ledning och huvudman) skedde via mail.ResultatI vår studie redogjorde informanterna för sina förväntningar, upplevelser samt tankar kring hur en önskvärd samverkan kan se ut. Det efterfrågas arenor för pedagogiska samtal kring elevsyn. Efter en sammanställning av informanternas reflektioner problematiseras några av dem. Därefter diskuteras specialpedagogiskt agerande utifrån Nyckelhålets nuvarande roll och funktion. Återkommande bland informanterna i vårt empiriska material var trygghet, lugn och ro samt struktur som en förutsättning för att ta till sig kunskaper. Det framkom också synpunkter om att även anpassa för de högpresterande eleverna. Övervägande delen av skolans personal ansåg att barnets individuella brister är den vanligaste anledningen till att barn och ungdomar är i behov av särskilt stöd. Hälften av personalen ansåg att Nyckelhålet är en inkluderande verksamhet, medan hälften var tydliga med att det är fysiskt exkluderande.Nyckelord: anpassningar, förankring, inkludering, perspektiv, samsyn
|
|---|
