Litteratursyn i grundskolans tidiga år

• Main Author: Ravanis, Fanny
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2015
• Subjects: litteratursyn; litteraturundervisning; läsundervisning; skönlitteratur; skönlitteraturläsning; styrdokument; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28814

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur skönlitteraturläsning kan legitimeras i grundskolans tidiga år. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning kring vilken nytta som skönlitteraturläsning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i årskurs F-3 – två lärare och två skolbibliotekarier – och tre elever i årskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten för F-3. Resultatet visar att lärare och skolbibliotekarier framför allt legitimerar litteraturläsning med fokus på skriftspråkssamhällets krav på medborgarna och att de ser det som en demokratisk fråga att stödja elever mot att bli läsare med djup läsförståelse. Lärarna arbetar med enskild läsning, högläsning och läsläxa och undervisningen inkluderar språkliga färdigheter, läsförståelse samt koppling till elevernas erfarenheter. Bibliotekarierna arbetar med att bygga goda elevrelationer för att stödja dem i sökandet efter en bok som kan väcka läslust och motiverar det framför allt med litteraturläsningens personlighetsutvecklande sidor. Styrdokumenten legitimerar litteraturen genomgående positivt och beskriver den som ett medel för språk- och identitetsutveckling samt omvärldsförståelse. De litteraturkunskaper som konkretiseras i centralt innehåll och kunskapskrav handlar om litterära texters upplägg, form, budskap och författare. Eleverna ser läsningen som viktig för framtiden och nämner flera andra medier som de ägnar sig åt på sin fritid. Slutsatsen som dras är att bibliotekarierna i högre grad än lärarna lyfter skönlitteraturens möjligheter att utveckla personliga och demokratiska förmågor, medan lärarna istället i högre grad fokuserar på färdighetsaspekter. Eventuella orsaker till detta, möjligheten att skapa mötesplatser mellan litteratur och andra medier samt vikten av att förhålla sig kritisk till litteraturen diskuteras.