Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet

Programmering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Wallin, Napoleon
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28666
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-28666
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-286662020-11-04T05:30:08ZLärares uppfattningar om programmering i matematikämnetsweWallin, NapoleonMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2020Datalogiskt tänkandefenomenografimatematikundervisningprogrammeringPhysical SciencesFysikProgrammering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med fyra behöriga lärare i matematik som undervisar på högstadiet. Studien har en fenomenografisk inriktning där fokus har varit på begreppen uppfattningar och kontextualitet. Analys av resultatet har genomförts med hjälp av tematisk analys utifrån studiens frågeställningar.Resultatet av studien visar att samtliga lärare uttrycker osäkerhet i att undervisa i programmering. Genomgående ligger osäkerheten i lärarnas egna bristande ämneskunskaper. Lärarna upplever att de behöver mer fortbildning kring programmering och hur det kan kopplas till undervisningen av andra matematiska områden. Flera av lärarna önskar också tydliga lektionspaket och mer exempel på hur undervisningen kan genomföras. Elevers datalogiska tänkande är något som samtliga lärare uttrycker är något som kan förbättras genom programmeringsundervisningen. Det datalogiska tänkandet har eleverna sedan nytta av i problemlösningsuppgifter inom andra matematiska områden. Lärarna är också av uppfattningen att elevers uthållighet för problemlösning kan stärkas med hjälp av programmering.Tidsbrist i både undervisning och planering är något som samtliga lärare uttrycker är ett hinder med att programmering har tillkommit i matematikämnet. Svårigheter med bedömning och bedömningsuppgifter är också ett stort hinder. Trots dessa hinder uttrycker lärarna en positiv inställning till att programmering kommit in i matematikämnet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28666Local 30999application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Datalogiskt tänkande
fenomenografi
matematikundervisning
programmering
Physical Sciences
Fysik
spellingShingle Datalogiskt tänkande
fenomenografi
matematikundervisning
programmering
Physical Sciences
Fysik
Wallin, Napoleon
Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
description Programmering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med fyra behöriga lärare i matematik som undervisar på högstadiet. Studien har en fenomenografisk inriktning där fokus har varit på begreppen uppfattningar och kontextualitet. Analys av resultatet har genomförts med hjälp av tematisk analys utifrån studiens frågeställningar.Resultatet av studien visar att samtliga lärare uttrycker osäkerhet i att undervisa i programmering. Genomgående ligger osäkerheten i lärarnas egna bristande ämneskunskaper. Lärarna upplever att de behöver mer fortbildning kring programmering och hur det kan kopplas till undervisningen av andra matematiska områden. Flera av lärarna önskar också tydliga lektionspaket och mer exempel på hur undervisningen kan genomföras. Elevers datalogiska tänkande är något som samtliga lärare uttrycker är något som kan förbättras genom programmeringsundervisningen. Det datalogiska tänkandet har eleverna sedan nytta av i problemlösningsuppgifter inom andra matematiska områden. Lärarna är också av uppfattningen att elevers uthållighet för problemlösning kan stärkas med hjälp av programmering.Tidsbrist i både undervisning och planering är något som samtliga lärare uttrycker är ett hinder med att programmering har tillkommit i matematikämnet. Svårigheter med bedömning och bedömningsuppgifter är också ett stort hinder. Trots dessa hinder uttrycker lärarna en positiv inställning till att programmering kommit in i matematikämnet.
author Wallin, Napoleon
author_facet Wallin, Napoleon
author_sort Wallin, Napoleon
title Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
title_short Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
title_full Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
title_fullStr Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
title_full_unstemmed Lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
title_sort lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet
publisher Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28666
work_keys_str_mv AT wallinnapoleon lararesuppfattningaromprogrammeringimatematikamnet
_version_ 1719355054823047168