Självinsikt som verktyg

• Main Author: Nilsson, Jens
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2009
• Subjects: personlighetsprofiler; självinsikt; studievägledning; yrkesvägledning; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28280

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet. Jag lät ett antal gymnasieelever genomgå en enkel personlighetsprofilering som bestod av 30 frågor med 4 svarsalternativ vilket ledde fram till en beskrivning av deras styrkor. Eleverna fick sedan reflektera över vilka yrkesmöjligheter deras styrkor gav vilket sedan diskuterades i helklass. Sedan undersöktes elevernas upplevelser kring huruvida det hade varit lättare att göra sina val om de fått tillgång till profileringen under år 9. Metoden var enkätundersökning med fasta svarsalternativ samt motivering. Slutligen hade jag en fokusgrupp med fyra elever i varje klass för att få mer djupgående information. Resultatet påvisade att behovet av ett verktyg är stort och många elever upplevde att en personlighetsprofilering skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel. 75 procent av eleverna kunde se nyttan med att få större insikt om sina styrkor inför ett framtida studie- och yrkesval. 35 procent av eleverna ansåg att det hade underlättat för dem att göra sitt val ifall de fått genomgå den här profileringen år 9 medan 30 procent svarade nej på samma fråga. I de efterföljande fokusgrupperna undersökte jag varför 35 procent svarade vet ej och det framkom att många av dem var positivt inställda till profilering som verktyg, men de kände behov av en mer grundlig beskrivning för att det skulle underlätta valet.