| Summary: | Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ”en skola för alla”, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge. Min sammanställning och tolkning av svaren tyder på att de lärarna som deltagit inte känner att de hanterar situationen och att det hade varit bättre om speciallärarna fortfarande funnits kvar eller åtminstone att specialpedagogerna hade en mer undervisande roll än handledande och skolutvecklande. Det framgår också att om de trots all ska kunna hantera denna uppgift så måste de få mer och kontinuerlig vidareutbildning.Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, specialpedagogik, kompetens
|
|---|
