Det komplexa lärarledarskapet

• Main Author: Palm, Tina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT) 2006
• Subjects: Ledarskap; Lärare; Pedagogiskt drama; Skola; Lärarutbildning; Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27945

SammanfattningAtt vara lärare i dagens skola ställer andra krav än vad gårdagens skola gjorde. En förändring är, att lärarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan läraren måste finna sitt eget sätt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstående förändring, uttrycker flera lärarestudenter svårigheter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder måste man själv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrån sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats är att försöka identifiera hur lärares ledarskap konstrueras, från intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion. Med utgångspunkt från de tankar, känslor, upplevelser och reaktioner som tre verksamma lärare har, är min avsikt att försöka beskriva deras uppfattning om utvecklingen av deras eget lärarledarskap, och om det finns koppling till genomförda kurser i pedagogiskt drama och hur detta åskådliggörs i lärarnas klassrum. Det är tre delar som utgör uppsatsens teoretiska byggstenar. Teoridelarna är synsätt kring lärarledarskap, pedagogiskt drama och socialkonstruktivistisk teori.För att belysa och utforska problemet använder jag stimulated recall metoden. Det är en metod där jag med hjälp av filminspelat material dokumenterar intervjupersonens lärarverksamhet. Läraren som intervjuats, får kort tid efter inspelningen ta del av materialet för att se och höra sig själv i handling i klassrummet och stoppa filmen när något inträffar som läraren vill samtala kring.Resultatet utformades till 16 rubriker om hur lärarna såg på utvecklingen av sitt ledarskap och de möjliga kopplingar som gjordes till pedagogiskt drama. Slutsatserna visar att varje lärare gör en personlig tolkning av vad det innebär att vara lärare. I denna tolkning ingår en spegelbild av den verklighet som utformar hur lärare producerar sig själva. Men för att det ska ske lärarledarskapsutveckling, måste denna tolkning problematiseras och ny kunskap ominternaliseras. Utveckling sker i växelverkan med den egna personen, i mötet med andra människor och i mötet med de egna föreställningarna, med skolkoder och samhällssyn. Kursen i pedagogiskt drama har enligt lärarna i undersökningen befrämjat den egna ledarutvecklingen. Samtidigt har självförståelsen ökat genom medverkan i olika övningar och genom iakttagelser av andra deltagares delaktighet, samtidigt som det sker ett utforskande av den egna praxisen.Lärarledarrollens krav på tydlighet och att läraren har ett ansvar att vara ledare, framkommer som betydelsefulla komponenter för att utöva ett funktionellt lärarledarskap. Som ytterligare ett exempel på vad som anses vara väsentligt är att skapa överenskommelser med eleverna och som lärare kunna förvalta gjorda överenskommelser. Med förvaltande menas att kunna som lärare upprätthålla de överenskommelser som gjorts. Det är i detta samspel läraren får förtroende att skapa nya överenskommelser tillsammans med sina elever. I min slutdiskussion bemöter jag även den debatt som förs i dagspressen som handlar om att införa flera regler och disciplinära åtgärder i skolan.