Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet?
Syftet med undersökningen är att ur ett elevperspektiv åskådliggöra huruvida högpresterande elever inom ämnet matematik på högstadiet får tillräckligt med stöd och motivation, samt förslag på hur detta kan förbättras. Genomförandet gjordes utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med semistruktu...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27461 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-27461 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-274612020-11-04T05:30:39ZHur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet?sweJörnelius, JennyMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS)Malmö universitet/Lärande och samhälle2020nivågrupperingaccelerationberikninghögpresterande eleverPhysical SciencesFysikSyftet med undersökningen är att ur ett elevperspektiv åskådliggöra huruvida högpresterande elever inom ämnet matematik på högstadiet får tillräckligt med stöd och motivation, samt förslag på hur detta kan förbättras. Genomförandet gjordes utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod, och utfördes på två olika skolor, en kommunal skola och en friskola.Resultatet visar att de högpresterande eleverna i många fall känner sig övergivna av lärarna som tvingas fokusera på elever med svårigheter inom ämnet. Samtliga elever som deltog i undersökningen önskar högre lärartäthet och mer enskild lärartid, för att få ökad stöttning att utmanas och motiveras mer. Eleverna på den kommunala skolan är betydligt mer kritiska till den egna skolan och möjligheten till stöd än vad eleverna på friskolan är. De önskar såväl nivågruppering som acceleration och berikning, och saknar detta helt i sin nuvarande undervisning. Eleverna på friskolan är till största delen nöjd med både skola, lärare samt undervisning. De har arbetat nivågrupperat under hela sin högstadietid och vittnar om både acceleration och berikning vad gäller undervisningen. Slutsatsen utifrån resultatet är att högpresterande elever vill motiveras till att utveckla sina kunskaper inom matematik så långt som det är möjligt utifrån deras egna förmåga, och de önskar även att få göra det i ett tempo som de själva finner lämpligt. Lärarens roll, både vad gäller undervisning som engagemang, är betydande för att utmana dessa elever, vilket de är väl medvetna om. Sammanfattningsvis kan man säga att högpresterande elever i matematik på högstadiet önskar anpassningar i form av nivågruppering, acceleration och berikning för att stimulera till att vidareutvecklas inom ämnet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27461Local 31231application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
nivågruppering acceleration berikning högpresterande elever Physical Sciences Fysik |
spellingShingle |
nivågruppering acceleration berikning högpresterande elever Physical Sciences Fysik Jörnelius, Jenny Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
description |
Syftet med undersökningen är att ur ett elevperspektiv åskådliggöra huruvida högpresterande elever inom ämnet matematik på högstadiet får tillräckligt med stöd och motivation, samt förslag på hur detta kan förbättras. Genomförandet gjordes utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod, och utfördes på två olika skolor, en kommunal skola och en friskola.Resultatet visar att de högpresterande eleverna i många fall känner sig övergivna av lärarna som tvingas fokusera på elever med svårigheter inom ämnet. Samtliga elever som deltog i undersökningen önskar högre lärartäthet och mer enskild lärartid, för att få ökad stöttning att utmanas och motiveras mer. Eleverna på den kommunala skolan är betydligt mer kritiska till den egna skolan och möjligheten till stöd än vad eleverna på friskolan är. De önskar såväl nivågruppering som acceleration och berikning, och saknar detta helt i sin nuvarande undervisning. Eleverna på friskolan är till största delen nöjd med både skola, lärare samt undervisning. De har arbetat nivågrupperat under hela sin högstadietid och vittnar om både acceleration och berikning vad gäller undervisningen. Slutsatsen utifrån resultatet är att högpresterande elever vill motiveras till att utveckla sina kunskaper inom matematik så långt som det är möjligt utifrån deras egna förmåga, och de önskar även att få göra det i ett tempo som de själva finner lämpligt. Lärarens roll, både vad gäller undervisning som engagemang, är betydande för att utmana dessa elever, vilket de är väl medvetna om. Sammanfattningsvis kan man säga att högpresterande elever i matematik på högstadiet önskar anpassningar i form av nivågruppering, acceleration och berikning för att stimulera till att vidareutvecklas inom ämnet. |
author |
Jörnelius, Jenny |
author_facet |
Jörnelius, Jenny |
author_sort |
Jörnelius, Jenny |
title |
Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
title_short |
Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
title_full |
Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
title_fullStr |
Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
title_full_unstemmed |
Hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
title_sort |
hur kan vi utmana högpresterande elever i matematik på högstadiet? |
publisher |
Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) |
publishDate |
2020 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27461 |
work_keys_str_mv |
AT jorneliusjenny hurkanviutmanahogpresterandeeleverimatematikpahogstadiet |
_version_ |
1719355013896077312 |