Elevers omval på gymnasiet

Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Malmberg, Philip, Berisha, Redon
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS) 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27416
Description
Summary:Valet av gymnasieutbildning i årskurs nio är för många ungdomar det första valet som rör framtiden inom studie- och yrkesval. Många elever upplever också en stor osäkerhet vid valet. Forskning visar att många ungdomar betraktar valet som viktigt men också svårt.Valet av gymnasieutbildning sker också i unga år i en tid av identitetsskapande och valet är därför oftast omringat av problematik: omgivningens åsikter, värderingar och förväntningar på valet, likväl som bristande kunskaper om sig själv och sina utbildningsalternativ. Ibland resulterar valet i grundskolan till att elever senare väljer att göra ett omval på gymnasiet.Vårt syfte är att undersöka ungdomars syn på faktorer som påverkat valet av gymnasieutbildning i grundskolan, och senare omvalet i gymnasieskolan. Vi vill genom att förstå elevernas tankar och reflektioner kring omvalssituationen även ta med oss eventuella lärdomar efter de båda valprocesserna. I studien har vi därför genom en kvalitativ metod intervjuat sex elever i årskurs 1 och 2 som tidigare gjort omval på gymnasiet. Studiens resultat har sedan analyserats med stöd av olika karriärteorier.Resultatet av vår studie visar att flera av eleverna upplevde osäkerhet kring det första gymnasievalet i grundskolan. Denna osäkerhet kan kopplas samman med att valet av gymnasieutbildning inte var väl underbyggt. Elevernas osäkerhet tillsammans med bristande självkännedom och information försvårade valet. Dessutom var valet i årskurs nio socialt kontextbundet, med det menas att omgivningens påverkan på valet, var stor. Elevernas faktorer till omvalet i gymnasiet varierade men kan sammanfattas som att utbildningen inte motsvarade deras förväntningar på olika sätt. Många av eleverna insåg att valet och utbildningen inte överensstämde med deras intresse. Andra elever kom efter i studierna vilket var bidragande till att de valde ett mer passande alternativ. Sist men inte minst visar vårt resultat att även andra sociala faktorer spelade in i omvalet, då man exempelvis inte passade in i klassen. Ibland var det en kombination av dessa faktorer som resulterade i omval.Alla elever menar att de dragit lärdomar och erfarenheter av omvalet. Sådana lärdomar är exempelvis att utgå från sig själv och inte påverkas av andra. Eleverna är också självkritiska och menar att de borde varit mer aktiva i det första valet. Därmed kan vi dra slutsatsen att eleverna, genom sina lärdomar och erfarenheter, nu står bättre rustade till att möta framtida valsituationer.