| Summary: | Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori === Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory
|
|---|
