| Summary: | År 2006 levde 17,7 miljoner kvinnor, globalt, med HIV: ett virus som ännu inte har eliminerats, med behandlingar som resulterar i biverkningar och ofta ger resistensutveckling. Syftet för denna uppsats var att studera kvinnornas upp-levelser och erfarenheter av stigma som ett resultat av deras HIV/AIDS diagnos och att analysera och kommunicera ett perspektiv på omsorg. En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att kvinnorna konfronterades med en varierande uppsättning negativa, förutfattade attityder från partners, familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater när de avslöjade sin HIV/AIDS status vilket påverkade deras självbild. Om de valde att hemlighålla HIV/AIDS fick kvinnorna kontrollera information rörande sina symtom, gömma mediciner eller omklassificera sina tillstånd till andra sjukdomar. Kvinnorna erfor både stöd och diskriminering ifrån hälso- och sjukvårdspersonal. Vissa, emellertid, fann ny mening i livet genom diagnosen. Omsorgsperspektivet identifierade det som stressade kvinnorna, vilka handlingsmöjligheter som fanns att tillgå samt hur sjuksköterskan kunde bry sig om patienten och tillgodose vård utan att kontrollera deras situation. === In 2006, 17.7 million women globally lived with HIV; a virus that has yet to be eliminated, with treatments that result in side effects and, often, produce resistance. The aim for this essay was to study women’s experinces of stigma as a result of their HIV/AIDS diagnosis and to analyse and communicate a perspective on caring. A literature review based on qualitative articles was carried out. The results demonstrated that the women were confronted with a variety of negative, preconceived attitudes from partners, family members, friends and colleagues when they revealed their HIV/AIDS status which affected their self-image. If they chose to keep their HIV/AIDS a secret, the women had to control information concerning their symptoms, hide medicines or reclassify their condition as another disease. The women experienced both support and discrimination from health care workers. Some, however, found new meaning in life through the diagnosis. The perspective on caring identified what caused the women stress, what coping options were available to them, and how the nurse could show concern for the patient and provide care without controlling their situation.
|
|---|
