| Summary: | Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån. När valda teoretiska perspektiv lades på de deskriptiva teman framträdde; individuell kompetens som förutsättning, organisatoriskt utrymme – individuellt eller kollektivt ansvar, patienters kön och ålder – betydelse för hur och av vem frågan tas upp och föreställningar om sjukdomsdiagnos och sexualitet. I studien framkom att intervjupersonerna uppfattar att sexualitet ska inkluderas i den holistiska omvårdnaden men möjligheten till sexologisk information för de cancerdrabbade kvinnorna påverkas av vårdpersonalens eget förhållningssätt till ämnet. En konsekvens av begränsat organisatoriska utrymmet är att den individuella kompetensen får liten betydelse. Hög ålder i kombination med sjukdom osynliggör sexualiteten. Vårdpersonal upplever svårigheter att prata om sexualitet i relation till sjukdom. Genom att synliggöra svårigheter på olika nivåer ges möjlighet till förändringar i att förmedla sexologisk information inom vården. === The aim of this paper is to highlight midwives and nurses' experiences and attitudes to discussing sexological information to women affected by gynecological cancer. In general, healthcare professionals find it a great challenge to convey sexual information to people affected by cancer. Previous research shows that many patients never receive any information of a sexual nature at all (Sheppard & Ely, 2008; Hughes, 2009 and Rasmusson et al, 2012). A qualitative method with an exploratory approach was chosen in the form of semi-structured interviews to gain a deeper understanding of what midwives and nurses themselves think and what they experience when talking about sexuality with their patients. Five midwives and four nurses, all with at least one year of experience caring for women affected by gynecological cancer participated in the study. During the analysis process the importance of competences arose frequently and three levels were identified; the individual level, the organisational level and the normative level. When the chosen theoretical perspective was applied to the descriptive themes emerged; individuals competences and knowledge, organisational environment - whether there is an individual or collective responsibility, the patient’s sex and age, how and by whom the question of sexuality is raised and beliefs about illness and sexuality. The study revealed that healthcare professionals see a need for sexuality to be included as part of the holistic nursing care process, but the possibility of sexological information for the affected women is affected by the nursing staff's own attitude to the subject. One consequence of limited organisational environments is that the individual competency may be of little importance. Both old age and illness can contribute to making sexuality invisible. Health professionals find it problematic to consider sexuality in relation to illness. By exposing these difficulties at various levels give us the opportunity to changes in the process of conveying sexological information as part of a comprehensive health care process.
|
|---|
