Könsstympade kvinnors upplevelser av mötet med vården

Bakgrund: Prevalensen av kvinnor och flickor med könsstympning i världen är uppskattningsvis 200 miljoner. Med kvinnlig könsstympning menas ingrepp där mer eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på annat sätt skadas utan medicinsk anledning. Tillståndet kan leda till både ko...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Norburg, Melinda, Tove, Zetterquist
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26549
Description
Summary:Bakgrund: Prevalensen av kvinnor och flickor med könsstympning i världen är uppskattningsvis 200 miljoner. Med kvinnlig könsstympning menas ingrepp där mer eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på annat sätt skadas utan medicinsk anledning. Tillståndet kan leda till både kortvariga och långvariga komplikationer. Det förekommer framför allt i länder i Afrika där könsstympning är en sedvänja. På grund av en ökad migration från dessa länder kommer vårdpersonal i Sverige i kontakt med dessa kvinnor i allt större utsträckning. Tidigare forskning visar bland annat på att vårdpersonal efterfrågar mer kunskap om ämnet könsstympning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva könsstympade kvinnors upplevelser av mötet med vården. Metod: En litteraturstudie där 13 artiklar valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL samt genom en manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs mall för kvalitativ forskningsmetodik och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra teman. Dessa var “Kommunikation”, “Kunskapsbrist”, ”Reaktioner” och “Önskemål”. Av resultatet framkom att de intervjuade kvinnorna hade både positiva och negativa erfarenheter av mötet med vården som påverkades av flera faktorer. Konklusion: Bristande kommunikation och kunskap ledde till reaktioner bland vårdpersonal som utlöste blandade känslor med framför allt negativ prägel hos kvinnorna. Utifrån mötet med vården framkom önskemål från de intervjuade kvinnorna om hur mötet skulle kunna förbättras. Genom att sjuksköterskor antar ett transkulturellt förhållningssätt i mötet med könsstympade kvinnor kan förståelse för personen utvecklas vilket krävs för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. === Background: The prevalence of women and girls with female genital mutilation (FGM) in the world are approximately 200 million. FGM comprises procedures that intentionally alter or cause injury of the female genital organs for non-medical reasons, and is mostly carried out in African countries. Due to increased migration from these countries, healthcare professionals in Sweden will encounter these women more often. The condition can generate immediate complications and long-term consequences. Prior research shows that health care professionals requests more education on FGM. Aim: The purpuse of this study was to describe experience of encounters with the health care of women with female genital multation. Method: A literature review of 13 articles from the database of PubMed and CINAHL and through manual search. The quality of the studies stated with template of SBU for quality review. For the analysis, a content analysis was used. Findings: The content analysis resulted in four main themes: ”Communication”, ”Lack of knowledge”, ”Reactions” and ”Requests”. The findings show both positive and negative experiences of encounters with the health care. Several aspects impacted the experiences for the women. Conclusion: Difficulties with communication and lack of knowledge generated reactions by health care professionals which led to mixed reactions and emotions for the women. The encounter with the health care generated requests from the women interviewed. Through a transcultural approach a nurse can develop an understanding for the patient which can lead to a more person-centered care.