| Summary: | Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. === The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.
|
|---|
