| Summary: | Författare Lynard, M. Det glömda rummet. Trädgård som välbefinnande miljö för ensamkommande barn? Examensarbete i socialt arbete 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2016. Syftet med studien är att undersöka om ensamkommande barn som är placerade på HVB-hem skulle kunna må bättre genom att använda den utemiljö som finns i anslutning till HVB-hem när de blir placerade där. Syftet är också att ta reda på om man skulle kunna använda vistelse i trädgård som metod på HVB-hemmet. Detta har gjorts genom intervjuer med ensamkommande barn som bor på ett HVB-hem, samt intervjuer med praktiker som arbetat i projekt där trädgård varit metoden i det sociala arbetet. Det finns forskning som visar att tid i trädgårdsmiljöer kan förbättra hälsotillståndet hos stresspatienter. Det finns även forskning som visar att vistelse i trädgård ger en känsla av sammanhang och en upplevelse att vara i nuet. De som flytt krig bär ofta på traumatiska upplevelser som på olika sätt kommer till uttryck i psykisk ohälsa. Det kan vara stress, sömnsvårigheter, posttraumatisk stressyndrom eller ångest. Kommunen ansvarar för att hjälpa de ensamkommande barnen mot ett bättre mående, men kunskap om hur vi på bästa sätt hjälper dessa barn är bristfällig. En tanke om att vistelse i trädgård kan hjälpa dessa barn till bättre mående var därför viktigt att undersöka. Resultatet i studien visar på att ensamkommande barn har en längtan efter att vistas mer i trädgården. De beskriver att trädgården är en plats där de kan komma i kontakt med minnen från sitt hemland och därigenom vara i ett sammanhang. Trädgården och odlingen ger ett sammanhang som är viktigt för att bygga den nya identiteten i det nya landet. Det har i undersökningen visat sig att trädgården kan vara en plats där ensamkommande barn kan reglera sina känslor och en plats där de kan få tillgång till positiva känslor och där igenom må bättre. Det kan uppstå betydelsefulla samtal mellan personal och boende när de gör saker tillsammans i trädgården. Dessa samtal skiljer sig från samtalen inomhus, där man mest verkar pratar om de rutiner och strukturer som finns på HVB-hemmet. Dessa samtal kan vara viktiga ur många aspekter, så som att skapa relationer, bli sedd och hörd och bygga en bro mellan då och nu, som kan hjälpa de ensamkommande mot bättre mående. === Author Lynard, M. The forgotten room. Garden as a comforting environment for unaccompanied minor refugees?Thesis in social work 30 University points. Malmo hogskola. Faculty for health and society, institution for social work 2016.The purpose with this study is to investigate if unaccompanied minors who are placed in foster homes would attain a better health when using the outdoor environment which is in the vicinity of the foster homes in which they are placed. The purpose is also to investigate if its possible to use time in the garden as a method in the foster homes. This study has been done through interviews with unaccompanied minors who lives in a foster home, and through interviews with staff working in a project were garden was a method in their social work.There is research showing that time in the garden environments can improve health for stress patients. There is also research showing that time in the garden gives a feeling of coherence and a sense of being in the presence. Those who have fled from war have often been exposed to traumatizing experiences which in various ways leads to mental illness. The symptoms can be stress, disruption of sleep, post traumatic stress disorder or anxiety. The municipality is responsible to aid the unaccompanied minors to attain a better mental health, but the knowledge on how to provide the aid is insufficient. It was important to investigate the idea to use time in the garden as a means to help these minors improve their health.The result of the study shows that unaccompanied minors has a desire to stay more time in the garden. They describe the garden as a place were they can connect to memories from their native country and thereby feel a sense of coherence. The garden and the cultivation of it gives a coherence which is important to create a new identity in their new country.The investigation has shown that the garden can be a place were the unaccompanied minors can regulate their emotions and a place were they can access positive emotions and hence feel better. It can infuse important conversations between the minor and staff when they do things together in the garden. These conversations differ from the conversations that take place indoors, which tend to deal with routine and structures of the foster home. These conversations can be vital in many aspects, like establishing relations, to be seen and heard and build a bridge between the past and the present. This can help the unaccompanied minors to improve their health.
|
|---|
