| Summary: | Abstrakt Bakgrund: Många barn i Sverige lever med en förälder i missbruk vilket medför mycket ansvar, stress och oro. Barn i missbrukarhem har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Skolpersonal är de som träffar dessa barn i deras vardag och har stor möjlighet att upptäcka deras familjesituation. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur skolan bör arbeta för att uppmärksamma dessa barn, samt att se hur dessa barn presenteras utifrån material från Skolverket, Socialstyrelsen samt Folkhälsomyndigheten. Metod: Tematisk textanalys är metoden som valts. Dokument från Skolverkets, Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens riktlinjer och policys analyserades för att besvara syftet. Resultat: Skolverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten presenterar barnen som omotiverade, likgiltiga och utåtagerande. Barnen får utstå mycket stress och oro och har mycket ansvar på sig. Skolpersonal behöver verktyg och stöd för att uppmärksamma dessa barn. Myndigheterna tar upp olika riktlinjer för hur skolan bör arbeta hälsofrämjande och de betonar att skolpersonal bör ofta fråga elever om deras familjesituation för att kunna uppmärksamma barn som lever i en dysfunktionell familj.Konklusion: Barnen som växer upp i en dysfunktionell familj utvecklar ofta självstigma. Denna stigma grundar sig i rädslan i att misslyckas och bli skuldbelagda för att de inte lyckades ta hand om sina föräldrar. På grund av denna rädslan så kommer inte barnet att berätta om sin familjesituation om skolpersonal frågar utan det behövs byggas upp en tillit i och med att dessa barnen inte känner någon stark tillit till vuxna. === AbstractContext: In Sweden there is a lot of children living with parents in addiction which means these children are exposed to lots of responsibilities, stress and anxiety. Children of addicts are more likely to develop mental illnesses by age. School staff are the ones seeing these children on a regular basis part from home and therefore has a higher chance detecting their family situation. Aims: The purpose of this essay was to find out how schools should work to acknowledge these children and see how they are presented according to data from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden. Method: The chosen method for this essay was a thematic text analysis. Policy documents from the swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden were analyzed to answer the purpose. Results: The swedish national board of health and welfare, the swedish national agency for education and the public health agency of Sweden present these children as unmotivated, indifferent and acting out to their surroundings. They have a lot of responsibilities, suffer a lot of stress and anxiety. The school staff needs the tools and support to acknowledge these children. The authorities has guidelines on how schools should work health promoting and emphasize that school staff should ask students often about their family situation to be able to acknowledge children of dysfunctional families. Conclusion: Children that are raised in dysfunctional families often develop self-stigma. The stigma grounds itself in the fear of failure and getting blamed for not being capable of taking care of their parents. Because of this fear the child will not likely talk about their family situation to school staff. A trust has to be built to enable school staff being trusted due to the children's lack of trust in adults.
|
|---|
