Summary: | Bakgrund: Depressioner hos äldre kan vara svårupptäckta till följd av en diffus symtombild samt då diagnossystemen DSM-5 och ICD-11 inte är anpassade för äldre. Många sjuksköterskor har svårigheter i att korrekt identifiera depressioner hos äldre personer. Mer kunskap och förståelse kring depressiva tillstånd hos äldre kan underlätta för psykiatrisjuksköterskor och andra specialistsjuksköterskor att identifiera dessa tillstånd samt leda till en förbättrad psykiatrisk omvårdnad av äldre personer. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers erfarenheter av depressiva tillstånd i ålderdomen. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier genomfördes med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] metod som grundstruktur. Syntes av de kvalitativa studiernas resultat genomfördes enligt Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Två tredje nivåns tema framkom: Det första tredje nivåns temat Att befinna sig på botten speglade den psykiska och existentiella förtvivlan de äldre befann sig i; en situation präglad av orkeslöshet, hopplöshet, självnedvärdering, skuld, skam, stigma, brist på stöd, ensamhet och alienation. Det andra tredje nivåns temat Att ta sig uppåt genom coping och andras stöd återgav de copingstrategier de äldre upplevde hjälpsamma samt betydelsen av andra människors stöd. Slutsats: Äldre personer som lider av depressiva tillstånd i ålderdomen bär erfarenheter av djup förtvivlan ur flera hänseenden och finner kraft i copingstrategier och stöd från andra. Nyckelord: depressiva tillstånd, erfarenheter, psykiatrisk omvårdnad, systematisk litteraturstudie, äldre === Background: Depressions in the elderly can be difficult to detect due to a diffuse symptomatology and because the diagnostic manuals DSM-5 and ICD-11 are not adapted for the elderly. Many nurses have difficulties in correctly identifying depressions in older people. More knowledge and understanding of depressive conditions in the elderly may facilitate for psychiatric-mental health nurses and other advanced practice nurses to identify these conditions and may conduce to an improved psychiatric-mental health nursing care for the elderly. Aim: To shed light on elderly persons’ experiences of depressive conditions in old age. Method: A systematic literature review based on nine qualitative studies was conducted, using Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services [SBU] as basic structure. Synthesis of the qualitative studies was carried out according to Howell Major and Savin-Baden. Result: Two third order themes emerged: The first third order theme, Being at rock bottom, reflected the existential and mental despair the elderly was in; a situation characterized by decrepitude, hopelessness, self-deprecating, guilt, shame, stigma, lack of support, loneliness and alienation. The second third order theme, Moving forward through coping and support from others, portrayed the coping strategies the elderly experienced as helpful and the importance of support from others. Conclusion: Elderly persons suffering from depressive conditions in old age experience different aspects of despair and find their path forward through coping strategies and support from others. Keywords: depressive conditions, elderly, experiences, psychiatric-mental health nursing, systematic literature review
|