Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gunnarsson, Johanna, Heide, Maja
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-24313
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Faktorer
Malmö stad
Palliativ vård
Sjuksköterskans upplevelse
Vårdboende
Medical and Health Sciences
Medicin och hälsovetenskap
spellingShingle Faktorer
Malmö stad
Palliativ vård
Sjuksköterskans upplevelse
Vårdboende
Medical and Health Sciences
Medicin och hälsovetenskap
Gunnarsson, Johanna
Heide, Maja
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
description Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. === Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care.
author Gunnarsson, Johanna
Heide, Maja
author_facet Gunnarsson, Johanna
Heide, Maja
author_sort Gunnarsson, Johanna
title Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
title_short Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
title_full Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
title_fullStr Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
title_full_unstemmed Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
title_sort omvårdnad i palliativt skede. sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i malmö stad - en intervjustudie
publisher Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313
work_keys_str_mv AT gunnarssonjohanna omvardnadipalliativtskedesjukskoterskorsupplevelseravarbetetmedpalliativvardpavardboendenimalmostadenintervjustudie
AT heidemaja omvardnadipalliativtskedesjukskoterskorsupplevelseravarbetetmedpalliativvardpavardboendenimalmostadenintervjustudie
_version_ 1719359550237179904
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-243132020-11-25T05:30:59ZOmvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudiesweGunnarsson, JohannaHeide, MajaMalmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)Malmö högskola/Hälsa och samhälle2014FaktorerMalmö stadPalliativ vårdSjuksköterskans upplevelseVårdboendeMedical and Health SciencesMedicin och hälsovetenskapBakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313Local 16772application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess