Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie
Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)
2014
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-24313 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Faktorer Malmö stad Palliativ vård Sjuksköterskans upplevelse Vårdboende Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap |
spellingShingle |
Faktorer Malmö stad Palliativ vård Sjuksköterskans upplevelse Vårdboende Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Gunnarsson, Johanna Heide, Maja Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
description |
Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. === Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care. |
author |
Gunnarsson, Johanna Heide, Maja |
author_facet |
Gunnarsson, Johanna Heide, Maja |
author_sort |
Gunnarsson, Johanna |
title |
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
title_short |
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
title_full |
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
title_fullStr |
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
title_full_unstemmed |
Omvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudie |
title_sort |
omvårdnad i palliativt skede. sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i malmö stad - en intervjustudie |
publisher |
Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS) |
publishDate |
2014 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313 |
work_keys_str_mv |
AT gunnarssonjohanna omvardnadipalliativtskedesjukskoterskorsupplevelseravarbetetmedpalliativvardpavardboendenimalmostadenintervjustudie AT heidemaja omvardnadipalliativtskedesjukskoterskorsupplevelseravarbetetmedpalliativvardpavardboendenimalmostadenintervjustudie |
_version_ |
1719359550237179904 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-mau-243132020-11-25T05:30:59ZOmvårdnad i palliativt skede. Sjuksköterskors upplevelser av arbetet med palliativ vård på vårdboenden i Malmö stad - en intervjustudiesweGunnarsson, JohannaHeide, MajaMalmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)Malmö högskola/Hälsa och samhälle2014FaktorerMalmö stadPalliativ vårdSjuksköterskans upplevelseVårdboendeMedical and Health SciencesMedicin och hälsovetenskapBakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24313Local 16772application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |