| Summary: | Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar. === How come that states that act according to the realistic theory and take rational decisions, including institutional preparedness to minimize the risk of surprise by their enemies, still, to great extent, fails to detect surprise attacks? The aim of this study is to seek an understanding how structural and analytic factors in the intelligence services can explain intelligence failure. This is done by dissecting those structural and analytic features with the help of organization theory and the inductive science theory combined with the so called intelligence cycle. The conclusion of this study indicates that the intelligence services, do have a lot of compromising factors that can explain, why states, to great extent fails to detect surprise attacks.
|
|---|
