Arkitektur & Urban Design - ett medel för att förbättra psykisk hälsa bland invånare i urban miljö.

Baserat på det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har fältstudier utförts på ett antal platser i Malmö för att undersöka vad som utgör ett stressfritt, tryggt och trivsamt urbant stadsrum. En litteraturöversikt har sammanställts, som tillsammans med resultat från egna etnografiska studier har a...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Niwhede, Lovisa, Svensson, Amanda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS) 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22524
Description
Summary:Baserat på det teoretiska ramverket “Mind the G.A.P.S” har fältstudier utförts på ett antal platser i Malmö för att undersöka vad som utgör ett stressfritt, tryggt och trivsamt urbant stadsrum. En litteraturöversikt har sammanställts, som tillsammans med resultat från egna etnografiska studier har använts för att besvara forskningsfrågan, nämligen; “Hur kan vi utforma stadsrum idag med avsikten att reducera stress, inducera kognitiv stimulans och inge känslan av samhörighet hos invånarna i städer?”. Utifrån resultaten har en arkitektonisk modell av ett utvalt stadsrum i Malmö tagits fram, för att konkretisera och demonstrera exempel på hur justeringar och bearbetningar av stadsrum kan utföras med avsikt att minska stress, öka trivsel och bidra till psykiskt välmående i våra stadsmiljöer. === Based on the theoretical framework “Mind the GAPS”, field studies have been conducted at different locations in Malmö to investigate how these relate to the question of what constitutes a stress-free, safe and pleasant urban space. A literature review has been compiled, which together with results from our own ethnographic studies, have been used to answer the research questions, namely; “How can we design urban environments today, with the intent of reducing stress-levels, induce cognitive stimulus, and establish the sense of solidarity?”. Based on the results, we have built an architectural model to concretise and demonstrate examples of how adjustments and adaptations of urban spaces can be carried out with the intention of reducing stress, increasing wellbeing and contributing to mental wellbeing in our urban environment.