| Summary: | Denna studie granskar de strategier och taktiker som hiphopproducerande män och kvinnor använder sig av för att reproducera och omförhandla könsnormer och villkor i svensk hiphop. Genom kvalitativ innehållsanalys granskar studien 12 musikvideor för att redogöra för om och hur artisterna använder sig av strategier och taktiker för att behålla eller förändra status quo inom genren. Det teoretiska ramverket utgörs av Judith Butlers feministiska ståndpunkter, Stuart Halls representationsteori samt Pierre Bourdieus och Michel de Certeaus teoretiska begrepp. Resultatet visar att hiphopproducerande män använder sig av de tidigare etablerade strategierna Sexism, Homosocialitet samt Symboliskt våld medan hiphopproducerande kvinnor använder sig av de tidigare etablerade taktikerna En av grabbarna, Hyperfemininitet samt En av tjejerna. I analysen framkommer ett nytt tillvägagångssätt som används av både männen och kvinnorna, En av doxan som innebär användandet av olika kapital. Studien lyfter att svensk hiphop är icke-jämställd och att kvinnor är underrepresenterade inom genren samt att genren präglas av en könsdikotomi där det maskulina premieras och verkar vara doxiskt. === This study examines the strategies and tactics which hip hop producing men and women uses to reproduce and renegotiate gender norms and terms in the Swedish hip hop scene. The study examines 12 music videos through qualitative content analysis, to describe if and how the artists uses strategies and tactics to retain or change status quo in the genre. The theoretical frame consists of Judith Butler’s feminist position, Stuart Hall’s theory of representation and Pierre Bourdieu’s and Michel de Certeaus theoretical concepts. The result indicate that hip hop producing men use the previously established strategies Sexim, Homosociality and Symbolic Violence while the hip hop producing women use the previously established tactics One of the Guys, Hyperfemininity and One of the Girls. The analysis further reveals a new approach which is used by both men and women, One of the Doxa which refers to the use of different capitals. The study concludes that the Swedish hip hop scene is not gender equal and that women are less represented in the genre, and that the genre itself is characterized by gender dichotomy where the masculine attributes are rewarded and seems to be doxic.
|
|---|
