| Summary: | Uppsatsen tar sin utgångspunkt i dagens hållbara stadsutveckling och fokuserar på transportplaneringens roll i denna. Uppsatsen tar också sin utgångspunkt i hur transportforskare under senare år betonat problematiken med att människor med olika socioekonomiska förutsättningar har olika förutsättningar till mobilitet. För att motverka dessa processer har forskare under senare år utvecklat en rad koncept, verktyg och arbetsmetoder. Fokus för uppsatsen ligger på en undersökning av konceptet transport poverty och dess förekomst i Malmö. För att verkställa uppsatsens syfte - att undersöka konceptet transport poverty och dess förekomst i utvalda delar av Malmö, genomförs en litteraturstudie och en fallstudie i tre delar av Malmö. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som belyser och förklarar relationer och samband mellan bristande transportmöjligheter och sociala problem. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som består av fyra delar som behandlar aspekter som människors socioekonomiska förutsättningar, mobilitet, tillgänglighet, och utsatthet för trafikens externa effekter. I fallstudien används sedan litteraturstudiens resultat kring hur transport poverty kan identifieras och mätas och användas i en mätning av transport poverty i Malmö. Fallstudien utgår ifrån Malmö stads nyligen antagna Trafik- och mobilitetsplan och dess uppdelning av Malmö i femton så kallade TROMP-områden. I fallstudien används sekundärdata i form av befolkningsstatistik, resvaneundersökningar och tillgänglighetsindex som sedan integreras i en analys och visar på förekomsten av transport poverty i områdena Rosengård/Sorgenfri, Fosie och Limhamn. Slutsatser att dra från fallstudiens resultat är att förekomsten av transport poverty i de studerade områdena skiljer sig åt. Förekomsten av transport poverty är utifrån den integrerade analysen mycket större i områdena Fosie och Rosengård/Sorgenfri än i Limhamn. Analysen visar att de områden med sämst förutsättningar att med överkomliga medel betala för transport också är de områden där förekomsten av transport poverty är som störst. Analysen pekar på hur områdenas olika socioekonomiska förutsättningar tycks kunna förklara mycket av fallstudiens resultat. I ljuset av den tidigare forskningen kan dessa resultat ytterligare problematiseras och nyansera bilden av de transportrelaterade sociala konsekvensernas uppkomst och bakomliggande orsaker. Med hjälp av teorier kring social exclusion kan förekomsten av transport poverty i de studerade områdena betraktas vara beroende på människors individuella förutsättningar, men också av hur lokala, nationella och globala faktorer, såväl inom som utanför transportområdet, skapar, och återskapar transport poverty i Malmö. === This master thesis focuses on the role of transport planning in todays sustainable urban development. It starts off by highlighting the problems of unequal mobilities and how research on transport planning during later years has developed concepts, tools and methods to counteract such processes. The thesis main purpose is to examine the concept transport poverty and its presence in different geographical areas of Malmö. The purpose is executed through a literature review over the concept and a case study over its presence in three different areas. Conclusions from the literature review is that transport poverty is a concept that highlights and explains the inter-relationships between transport disadvantage and social policy issues. The literature review also makes clear that transport poverty is a broad, overarching notion, which encompasses the sub-concepts (lack of) transport affordability, mobility poverty, accessibility poverty and exposure to transport externalities. The results from the literature review are then used to develop indicators and methods to be used in the case study´s measure of transport poverty in Malmö. The case study starts off from the city of Malmös newly adopted transport plan and its division of Malmö into fifteen so-called TROMP-areas. The authors base their study on secondary data covering demographics, travel surveys and accessibility indexes in the areas Rosengård/Sorgenfri, Fosie and Limhamn. The case study leads to a number of conclusions. The presence of transport poverty in the areas that is studied differs, and is considerably greater in the areas Fosie and Rosengård/Sorgenfri than in Limhamn. The integrated analysis also shows that the areas with the greatest presence of transport poverty are also the areas suffering mostly from a lack of transport affordability. These findings could be explained by the areas different socioeconomic conditions. In light of previous research and its thesis of the appearance and underlying causes of the transport-related impacts, the results from the case study could be further problematized. Using theories of social exclusion, the presence of transport poverty in different parts of Malmö could be considered to be dependent on peoples individual circumstances, but also of how local, national and global factors, within and outside the transport sector, creates and recreates transport poverty in Malmö.
|
|---|
