| Summary: | I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. === In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.
|
|---|
