Summary: | Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter den invigdes. Detta gör att det är intressant att studera brons reparationer och även betongkonstruktioners reparationer allmänt. En annan anledning som gör att det är intressant att studera Ölandsbrons åtgärder är att det saknas information gällande genomförande av reparationer på bron. Målet är att presentera vilken reparationsmetod som är lämplig och vilken reparationsåtgärd som ska tillämpas vid reparation av betongkonstruktioner.Brokonstruktioner är exponerad för en relativt aggressiv miljö som till exempel frostangrepp, korrosionsangrepp och saltvatten/klorider från havsvatten, samtidigt som det förväntas att brokonstruktioner ska ha en lång livslängd. Detta gör att höga krav ställs på brons beständighet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner allmänt och paralleller dras mellan brons reparationer och framtida reparationer. Arbetet introducerades genom att studera olika studier angående nedbrytningsmekanismer. Undersökningen genomfördes genom att studera brons konstruktionsritningar, diskutera reparationsorsakerna med de ansvariga vid bron och skaffa fram olika rapporter om bron. För att kunna granska skador och åtgärder som påverkade betongkonstruktioner livslängd gjordes en sammanställning med syftet att ge en helhetsbild av vad som påverkar livslängden på Ölandsbron och betongkonstruktioner. Det som studerades var åtgärder och skador som har koppling till brons livslängd. Ölandsbron uppvisade omfattande skador bara tio år efter att den var färdigbyggd, vilket gör att bron var extra intressant att studera. För att kunna dra slutsatser gjordes en sammanställning över dels hur skadorna uppstod på Ölandsbrons konstruktioner genom åren, dels hur de hänger ihop med brons livslängd. En anledning till att det uppstod stora skador på bron var att regelverket i Sverige var vagt då bron byggdes och att det inte fanns någon kunskap gällande utförandet vid byggnation av broar. Detta ledde till att bron byggdes med lägsta kostnad som prioritet och att det inte togs hänsyn till livslängden och brons hållbarhet.En del av Ölandsbrons skador beror på användningen av saltvatten som beståndsdel i brokonstruktionen. Detta ledde till ökad korrosionsangreppshastighet och ökad kloridhalt i betongen, vilket ledde till att det uppstod sprickor på betongsytan och till att inträngning av klorider skedde i en snabbare takt. Ölandsbrons pelare i lågnivådelen är utsatta och är de pelare som hade flest allvarliga skador. En viktig faktor är betongens kvalitét. Vid brons byggnation användes betong med låg kvalitét som är känsligare för påfrestningar från omgivningens miljö. Användning av betong med låg kvalitet kan påverka brons livslängd negativt. Flertalet pelare på Ölandsbron har genomgick på 1980-talet reparationer med syfte att bygga ett nytt ”skal” runt om pelarna för att skapa ett skydd och förhindra inträngning av klorider. === The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after the inauguration. This makes it interesting to study bronze repairs and also repairs of concrete structures in general. Another reason that makes it interesting to study Ölandbro's measures is that there is no information regarding the implementation of repairs on the bridge. The goal is to present which repair method is appropriate and which repair action is to be applied in the repair of concrete structures.Bridge constructions are exposed to a relatively aggressive environment, such as frost attacks, corrosion attacks and salt water/chlorides from seawater, while it is expected that bridge constructions will have a long life. This means that high demands are placed on bronze durability. The purpose of this work is to investigate what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions in general and parallels are drawn between bronze repairs and future repairs. The work was introduced by studying various studies on degradation mechanisms. The study was carried out by studying bronze design drawings, discussing the causes of repair with those responsible at the bridge and obtaining various reports on the bridge. In order to be able to examine the damage and measures that affected the life of the concrete constructions, a summary was made with the aim of giving an overall picture of what affects the lifespan of the Öland bridge and concrete constructions. What was studied was measures and injuries that are linked to the lifetime of bronze. The Öland Bridge showed extensive damage only ten years after it was completed, which meant that the bridge was particularly interesting to study. To be able to draw conclusions, a summary was made of how the damage arose on Ölandsbron's constructions over the years, partly on how they are related to the lifetime of bronze. One reason why great damage occurred to the bridge was that the regulations in Sweden were vague when the bridge was built and that there was no knowledge regarding the execution when building bridges. This led to the bridge being built with the lowest cost as a priority and that the lifetime and bronze durability were not taken into account.Part of Ölandsbron's damage is due to the use of salt water as a component of the bridge construction. This led to increased corrosion attack rate and increased chloride content in the concrete, resulting in cracks on the concrete surface and the penetration of chlorides at a faster rate. The pillars of the Öland Bridge in the low level part are exposed and are the pillars that had the most serious damage. One important factor is the quality of the concrete. In bronze construction, low-quality concrete is used which is more sensitive to stress from the environment. The use of low quality concrete can adversely affect the lifetime of bronze. Most pillars at the Öland Bridge have undergone repairs in the 1980s with the aim of building a new "shell" around the pillars to create protection and prevent the penetration of chlorides.
|