| Summary: | Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd, hur särskilt stöd utformas och vilka stöd som utformas för att alla barn ska ges bästa möjlighet till utveckling samt vilken betydelse förskollärares kompetens och erfarenheter har i arbetet med särskilt stöd. Studien syftar även till att problematisera dessa aspekter i relation till inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett kompensatoriskt och ett kritiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Av resultatet framkommer att en övervägande del av förskollärarna beskriver barn i behov av stöd utifrån egenskaper och beteenden hos barnet medan de andra relaterar barns behov av stöd främst till omständigheter runt om barnet. Det framkommer även en bild av att det främst är pojkar som anses vara i behov av stöd. Resultatet visar att arbetssätt för att utforma särskilt stöd samt för att tillämpa särskilt stöd i utbildningen varierar mellan förskolor. Det framgår att förskollärarna har bred kunskap inom arbetet med särskilt stöd, men att de efterfrågar ytterligare utbildning inom området för att bättre kunna tillgodose barns behov. Resultatet visar även att det finns en strävan efter att skapa förutsättningar för inkludering genom de arbetssätt som förskollärarna beskriver, men att förskollärarnas syn på kriterier och utmaningar för en inkluderande förskola skiljer sig åt.
|
|---|
