Tyngdlyftningens eventuella påverkan på proprioceptionen jämfört med styrkelyft : En utvecklingsstudie och inledande metodstudie

Bakgrund: Fysisk träning betyder rörelse av kroppen som kräver energi. Muskelstärkande träning är en del inom fysisk träning. Två idrotter inom detta område är tyngdlyftning och styrkelyft, där båda har som mål att lyfta så tungt som möjligt med skivstång. Den ena idrotten är tyngdlyftning med ryck...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Larsson, Sandra, Emén, Amanda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72558
Description
Summary:Bakgrund: Fysisk träning betyder rörelse av kroppen som kräver energi. Muskelstärkande träning är en del inom fysisk träning. Två idrotter inom detta område är tyngdlyftning och styrkelyft, där båda har som mål att lyfta så tungt som möjligt med skivstång. Den ena idrotten är tyngdlyftning med ryck och stöt som tävlingslyft, medan styrkelyft har tävlingslyften knäböj, marklyft och bänkpress. Proprioception är kroppens inre djupa känsel som ger information om kroppsdelarnas position och rörelse relativt varandra, samt upplevelse av kraft och ansträngning. Ett sätt att testa proprioception är genom joint repositioning sense (JPS) test. JPS tester går ut på att testpersonen ska repositionera en led i en förutbestämd position. Syfte: Syftet med studien var att utföra en utvecklings- och inledande metodstudie för att undersöka proprioceptionen i extremitetsleder hos tyngdlyftare jämfört styrkelyftare. Metod: I studien deltog två manliga tyngdlyftare och två manliga styrkelyftare. De leder som testades var axelled, handled, höftled och fotled. JPS testerna som användes utvecklades som en del av studien. Resultat: Tyngdlyftarna och styrkelyftarna var mycket lika vad gäller proprioception i extremitetslederna. Tyngdlyftarna hade något bättre proprioception i axelled och höftled, medan styrkelyftarna var något bättre i handled och fotled. Konklusion: Skillnaderna i proprioception mellan grupperna var marginella. De tendenser som kunde ses var att grupperna skiljde sig åt beroende på led. Testerna som utvecklades och användes behöver validitet- och reliabilitetstestas och att standardisera testerna vad gäller rörelsehastighet kan även vara värdefullt. Testerna kräver förhållandevis lite utrustning och är enkla att genomföra vilket innebär att de är relevanta att använda ute i det kliniska arbetet. Mer forskning inom området krävs för att kunna undersöka sambandet mellan tyngdlyftning och proprioception.