Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942
1916 infördes ett införselförbud för bisamråttan i Sverige, detta i kontext till ökad pälshandeloch inplanteringar av bisam runt om i Europa. En bisamråttekommité tillsattes 1938 för attutreda frågan rörande införselförbudet, därav denna studie. Genom en kvalitativ samt diskursivmetod har införselfö...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71540 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-ltu-71540 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-ltu-715402019-08-23T04:38:01ZBisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942sweGrenman, JaneLuleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle2018The muskrat committeemuskratinvasivestatenaturepowerbisamråttekommiténbisamråttainvasivstatnaturmaktHistoryHistoria1916 infördes ett införselförbud för bisamråttan i Sverige, detta i kontext till ökad pälshandeloch inplanteringar av bisam runt om i Europa. En bisamråttekommité tillsattes 1938 för attutreda frågan rörande införselförbudet, därav denna studie. Genom en kvalitativ samt diskursivmetod har införselförbudet, mediediskursen samt utredningen som utgår från kommittén,studerats under perioden 1916–1942. Studien har visat på ett resultat av en varierandeargumentation där tre centrala huvudteman genomsyrat av ett fjärde har framkommit. De tretemana identifieras som tillståndsansökningar, utländska influenser samt ekonomi. Det fjärdetemat som genomsyrar hela studien är argumenten rörande införsel av den främmande arten,bisamråttan. Dessa läggs vidare i en bredare kontext och identifieras utifrån trehuvudargumentet, införselfrågan, skadegörelse samt ekonomi. Där en konstant argumentationrörande bisamråttefrågan visats över tid. Slutsatsen blir synliggörandet av statens makt övernaturen i relation till statens anspråk på att tillfredsställa ekonomiska behov i Norrland. In 1916, a ban of import was issued on the muskrat in Sweden, in the context of increased furtrade and implantations of muskrat around Europe. A muskrat committee was appointed in1938 to investigate the issue of its prohibition, thereof this study. Through a qualitative anddiscursive method, the intrusion order, media dissertation and the inquiry based on thecommittee have been studied during the period 1916-1942. The study has shown a result of avaried argumentation in which three key main themes permeated by a fourth have beenemerged. The three themes are identified as license applications, foreign influences andeconomics. The fourth theme that permeates the entire study is the arguments concerning theintroduction of the foreign species, the muskrat. These are laid down in a broader context andidentified on the basis of three main arguments, question of import, damage and economics.Where a constant argument about the question of muskrat has been shown over time. Theconclusion becomes the visibility of the state's power over nature in relation to the state'sclaim to satisfy economic needs in Norrland. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71540application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
The muskrat committee muskrat invasive state nature power bisamråttekommitén bisamråtta invasiv stat natur makt History Historia |
spellingShingle |
The muskrat committee muskrat invasive state nature power bisamråttekommitén bisamråtta invasiv stat natur makt History Historia Grenman, Jane Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
description |
1916 infördes ett införselförbud för bisamråttan i Sverige, detta i kontext till ökad pälshandeloch inplanteringar av bisam runt om i Europa. En bisamråttekommité tillsattes 1938 för attutreda frågan rörande införselförbudet, därav denna studie. Genom en kvalitativ samt diskursivmetod har införselförbudet, mediediskursen samt utredningen som utgår från kommittén,studerats under perioden 1916–1942. Studien har visat på ett resultat av en varierandeargumentation där tre centrala huvudteman genomsyrat av ett fjärde har framkommit. De tretemana identifieras som tillståndsansökningar, utländska influenser samt ekonomi. Det fjärdetemat som genomsyrar hela studien är argumenten rörande införsel av den främmande arten,bisamråttan. Dessa läggs vidare i en bredare kontext och identifieras utifrån trehuvudargumentet, införselfrågan, skadegörelse samt ekonomi. Där en konstant argumentationrörande bisamråttefrågan visats över tid. Slutsatsen blir synliggörandet av statens makt övernaturen i relation till statens anspråk på att tillfredsställa ekonomiska behov i Norrland. === In 1916, a ban of import was issued on the muskrat in Sweden, in the context of increased furtrade and implantations of muskrat around Europe. A muskrat committee was appointed in1938 to investigate the issue of its prohibition, thereof this study. Through a qualitative anddiscursive method, the intrusion order, media dissertation and the inquiry based on thecommittee have been studied during the period 1916-1942. The study has shown a result of avaried argumentation in which three key main themes permeated by a fourth have beenemerged. The three themes are identified as license applications, foreign influences andeconomics. The fourth theme that permeates the entire study is the arguments concerning theintroduction of the foreign species, the muskrat. These are laid down in a broader context andidentified on the basis of three main arguments, question of import, damage and economics.Where a constant argument about the question of muskrat has been shown over time. Theconclusion becomes the visibility of the state's power over nature in relation to the state'sclaim to satisfy economic needs in Norrland. |
author |
Grenman, Jane |
author_facet |
Grenman, Jane |
author_sort |
Grenman, Jane |
title |
Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
title_short |
Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
title_full |
Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
title_fullStr |
Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
title_full_unstemmed |
Bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : En studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i Sverige 1916-1942 |
title_sort |
bisamråtta - ohyra eller guldgruva? : en studie över utredning och argumentationer gällande införsel av levande bisamråtta i sverige 1916-1942 |
publisher |
Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71540 |
work_keys_str_mv |
AT grenmanjane bisamrattaohyraellerguldgruvaenstudieoverutredningochargumentationergallandeinforselavlevandebisamrattaisverige19161942 |
_version_ |
1719236660482277376 |