| Summary: | De senaste åren har besvär orsakat av arbetet ökat och den största ökningen har skett bland icke kroppsliga besvär (SCB, 2014). Det innefattar med andra ord besvär som inte är av fysisk karaktär. Med anledning av denna ökning har Arbetsmiljöverket tillträtt föreskriften AFS 2015:4 som behandlar organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskriften beskrivs hur anställda bör ha förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Goda förutsättningar innebär bland annat att ha resurser för att hantera och klara av arbetsuppgifter. Resurserna kan innefatta att ha tillgång till nödvändig kompetens, inflytande i arbetet eller socialt stöd. Därav är det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar som ställs på anställda i arbetet samt vilka resurser som anses nödvändiga för att uppfylla kraven. Socialt stöd har visats ha en betydande roll i krävande arbeten och genom egna erfarenheter av serviceyrket har det sociala stödet från kollegor och chefer uppfattats som en väsentlig resurs för att klara av arbetet. Av den anledningen studeras det sociala stödets betydelse i arbetet med service. Denna studie behandlar specifikt serviceyrket inom detaljhandeln och utgår från ett arbetstagarperspektiv. Syftet med denna studie är att studera anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i serviceyrket. Detta utförs med utgångspunkt i följande frågeställningar. Hur beskrivs krav och förväntningar på de anställda, vilken betydelse har socialt stöd i det dagliga arbetet och vilka resurser upplevs vara viktiga i arbetet med service. Det teoretiska ramverket i denna studie innefattar teorier om emotionellt lönearbete, betydelsen av kundservice och relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Resultatet i denna studie beskriver betydelsen av socialt stöd i arbetet med service inom detaljhandel. De anställda som intervjuats inom ramen för detta arbete efterfrågar socialt stöd i arbetet. Socialt stöd anses vara nödvändigt dels på grund av arbetets karaktär.
|
|---|
