| Summary: | The purpose of this essay is to create new understanding and knowledge about how individuals who have become sexually exploited in childhood, experience their living and environment as adults. The questions include how individuals perceive that the abuse has affected adulthood, what common patterns that can be found and what factors that are important for the well-being of these individuals. The material that forms the basis for this study includes four autobiographies in which the authors tell about the sexual abuse they were exposed to in childhood. The theoretical framework consists of Erwing Goffman's theory of stigmatization and the concepts of appearance and front and rear region, which are derived from his dramaturgical perspective. Previous research describes, inter alia, that the impact of sexual abuse is individual, that social support is an important factor for the well-being of vulnerable people, and that the abuse negatively affects how social roles are handled. The result shows that the effects from childhood abuse on adulthood can be related to the environment's support and response. Unlike previous research, this essay shows common patterns of the studied individuals including feelings of shame and guilt and experiences that the relationship with the environment has been adversely affected. The individuals perceive themselves as stigmatized by their surroundings, which worsens their ability to progress after the events. Thus, their well-being in adulthood can be seen to depend on the surroundings view of victims of sexual abuse. Increased support and understanding is also what the individuals themselves express that the environment can improve to help them move on with their lives. === Studien har för avsikt att skapa ny förståelse och kunskap om hur individer vilka blivit sexuellt utnyttjade i barndomen, upplever sin tillvaro och omgivning som vuxna. Frågeställningarna studien besvarar handlar om hur individerna upplever att övergreppen påverkat vuxenlivet, vilka gemensamma mönster som kan finns samt vilka faktorer som har betydelse för individernas välmående.Analysmaterialet som legat till grund för studien innefattas av fyra självbiografier i vilka författarna berättar om de sexuella övergrepp de utsattes för i barndomen. Den teoretiskareferensramen är Erwing Goffmans teori om stigmatisering samt begreppen framträdandet och främre-och bakre regionen,vilka är hämtade ur hans dramaturgiska perspektiv.Tidigare forskning beskriver bland annat påverkan till följd av sexuella övergrepp vara individuell, att socialt stöd är en viktig faktor för utsattas välmående samt att övergreppen inverkar negativt på hur sociala roller hanteras. Resultatet visar att hur individernas vuxenliv är påverkat till följd av övergreppen,kan relateras till hur omgivningens stöd och bemötande ser ut. Till skillnad från vad tidigare forskning visar på återfinns gemensamma mönster hos de studerade individerna. Samtliga bär på skam-och skuldkänslor och upplever att relationen till omgivningen ha påverkats negativt. Individerna upplever sig tillskrivas som stigmatiserade av sin omgivning vilket försämrar deras möjligheter att gå vidare efter händelserna. Således kan deras välmående i vuxenlivet ses vara avhängig omgivningens syn på offer till sexuella övergrepp. Ökat stöd och förståelse är också det som individerna beskriver omgivningen kan förbättra för att bidra till att dekan gå vidare i livet.
|
|---|
