Avvikelsehantering och ständiga förbättringar : Hur kan visuell planering utvecklas utifrån användarens behov och krav? En fallstudie vid Assa AB

• Main Author: Larsson, Emil
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle 2016
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-169

I en allt mer globaliserad värld där konkurrensen ökar kan arbetet med ständiga förbättringar ses som en nödvändighet för att företag ska fortsätta att vara lönsamma. Ett kvalitetsledningssystem som många företag har implementerat och som har ett fokus på ständiga förbättringar, är Lean. Lean har också ett fokus på visualisering som kan användas för att uppmärksamma avvikelser. Ett bra hjälpmedel för att synliggöra avvikelser och hantera dessa är visuell planering, med hjälp av puls- och förbättringsmöten. Tidigare fallstudier som studerat visuell planering är främst gjorda vid utvecklingsavdelningar på företag och har inte studerat större verksamheter. Syftet med den här fallstudien har därför varit att studera hur visualiseringsverktyg och -metoder kan utvecklas för att uppfylla användarnas behov och krav, genom att vara ett stöd i arbetet med ständiga förbättringar och avvikelsehantering. Fallstudien genomfördes på ASSA AB i Eskilstuna, men även tre andra företag har studerats. En litteraturstudie har genomförts för att skapa förståelse för visualiseringsverktyg och -metoder. Vidare har observationer och intervjuer genomförts för att ta reda på vilka verktyg och metoder som används för visuell planering, vilka behov och krav som användarna har samt hur verktygen och metoderna kan utvecklas för att uppfylla dessa. Utifrån genomförda observationer och intervjuer har information analyserats och använts för att dra slutsatser, som utvecklats till rekommendationer. Slutsatserna utifrån fallstudien är att de fördelar som visuell planering har enligt andra fallstudier också överensstämmer med de behov och krav som användarna har. En annan slutsats är att olika användare i hierarkin på företag har samma åsikter angående syftet med visualiseringsverktygen och -metoder, vilket gör det troligt att metoderna och verktygen är applicerbara i olika typer av verksamheter och vid olika avdelningar. Andra slutsatser är att verktygen ofta inte är utformade som visuella verktyg, utan består till stor del mest av siffror och är inte färgrika. Ur metodsynpunkt framkom det att visualiseringsmetoderna inte är standardiserade. Rekommendationerna berör främst designen av verktygen och riktlinjer för metoderna. Ur designpunkt bör verktygen utformas mer färgfullt och med färre siffror, vara enhetliga mellan olika avdelningar samt utformas så att en framtagen agenda följs vid puls- och förbättringsmöten. Ur metodsynpunkt är rekommendationerna att införa standarder för hur mötena ska genomföras, vad som ska göras efter mötet och införa en handlingsplan likt en loggbok för att ha ett hanteringsverktyg till att hantera avvikelser och problem.