| Summary: | Corporate environmental management is becoming less driven by regulatory compliance and more driven by corporate strategy. In order to gain competitive advantage, systematically assure regulatory compliance and develop more efficient operations an increasing number of organisation adopt the environmental management system (EMS) tool. Ever since the introduction of the EMS standard ISO 14001 in 1996, the effects of EMSs has been evaluated. Using meta-evaluation, the existing evidence on environmental effects of EMS is in this thesis evaluated. The reviewed studies are not consistent regarding benefits of EMS and it is therefore not possible to generally suggest a causal linkage between EMS implementation and improved environmental performance. Another meta-study in this thesis focused on the influence of different organisation characteristics on environmental effects of EMS. The results indicate that benefits of EMS seem to be inert of the drivers for adoption and the cultural setting. Large organisations as well as smaller ones benefit from EMS, but for different reasons. EMS appears to be a functional tool in the industrial sector but also in service organisations with complex environmental impact. EMS has the disadvantage that it is developed with larger organisations in mind. A common approach used by small and medium-sized organisations to facilitate the implementation of EMSs is joint EMS and group certification. Through a case study, it was found that the approach, despite a few short cuts, is effective for small and micro-sized companies in achieving ISO 14001 certification as fast and cost effective as possible. The identification and assessment of environmental aspects and the implementation of environmental policy through objectives, targets and programmes are in this thesis characterised by the use of two multiple-case studies. It is concluded that the implementation of environmental policy is strictly controlled by specifications in EMS standards. Some organisations are forced to design their environmental policy implementation in a way that is not suited for their type of organisation. Many organisations find it hard to measure their environmental goals and to set long-term or medium- long-term time periods for their goals. In addition, the organisations do not involve their employees to a very great extent in this policy implementation. Six problematic elements when identifying and assessing environmental aspects have been identified: definition of environmental aspects, update of aspects, aggregation of aspects, exclusion of business considerations in the assessment, employee and stakeholder participation, competence levels of people involved in the process. In addition, inadequacies exist regarding the reproducibility of the methods used for identification and assessment of environmental aspects. In order to improve the reproducibility, an approach to a new method is suggested which is based on life cycle analysis (LCA) methodology. === Organisationers miljöarbete drivs mindre och mindre av lagkrav och mer och mer av deras övergripande strategi. För att kunna vinna marknadsfördelar, systematiskt uppfylla lagkrav och utveckla mer effektiva processer, väljer ett ökande antal organisationer att införa miljöledningssystem (MLS). Ända sedan introduktionen av miljöledningsstandarden ISO 14001 har studier utförts för att utvärdera effekterna av MLS. Med hjälp av en meta-studie har existerande data gällande miljöeffekter av MLS utvärderats i denna avhandling. En granskning av tidigare studier visar att det inte är möjligt att fastställa ett causalt samband mellan införandet av MLS och förbättrad miljöprestanda. En andra meta-studie i denna avhandling har fokuserat på påverkan av olika organisationsfaktorer på miljöeffekterna av MLS. Resultaten visar att nyttan av MLS verkar vara oberoende av drivkrafterna för införande av MLS och den kulturella miljön. Både större och mindre organisationer verkar ha nytta av MLS, men av olika anledningar. MLS verkar vara ett fungerande verktyg i den industriella sektorn men även i serviceorganisationer med komplex miljöpåverkan. MLS är främst utvecklat för större organisationer. Ett vanligt angreppssätt för att underlätta införandet av MLS i små och medelstora organisationer är gruppcertifiering. En fallstudie visar att gruppcertifiering, trots en del genvägar, är ett effektivt sätt för små- och mikroföretag att införa MLS. Identifiering och värdering av miljöaspekter samt nedbrytning av miljöpolicy genom övergripande mål, detaljerade mål och förbättringsprogram har karakteriserats genom två multipla fallstudier. Studierna visar att nedbrytningen av miljöpolicy är strikt styrd av kraven i MLS-standarder. En del organisationer tvingas att utforma nedbrytningen av miljöpolicyn på ett sätt som inte är lämpat för dem. Många organisationer har svårt att mäta sina miljömål och att fastställa medellånga och långa tidsperioder för målen. Organisationerna verkar inte involvera sin anställda i särskilt stor omfattning vid nedbrytning av miljöpolicyn. Sex problematiska delmoments när miljöaspekter identifieras och värderas har identifierats; definition av miljöaspekt, uppdatering av miljöaspekter, gruppering av miljöaspekter, uteslutande av affärskriterier vid värdering av miljöaspekter, involvering av anställda och intressenter och kompetensnivåerna hos dem som utför arbetet. Dessutom finns brister i reproducerbarheten i rutinerna för identifiering och värdering av miljöaspekterna. Som ett försökt att förbättra reproducerbarheten har riktlinjer för en ny metod tagits fram. Metoden är baserad på livscykelanalys (LCA). === Godkänd; 2005; 20061001 (ysko)
|
|---|
