Distriktssköterskors erfarenheter av hot och våld i primärvården : En intervjustudie på Vårdcentral

• Main Authors: Basic, Emira, Fält, Lisa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) 2020
• Subjects: Distriktssköterska; Erfarenheter; Hot och våld; Möte; Vårdcentral; Medical and Health Sciences; Medicin och hälsovetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98995

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården och är ett växande problem både nationellt och internationellt. Konsekvenserna av hot och våld kan både vara psykiska och fysiska men också ekonomiska för den drabbade, arbetsplatsen och samhället. Mötet mellan vårdpersonal och patient är kärnan i hälso- och sjukvårdens verksamhet och vårdens viktigaste arbetsform.  Distriktssköterskan på Vårdcentral har ofta den första och mest frekventa kontakten med patienten och behöver en god kommunikativ förmåga i sitt arbete att främja hälsa och förebygga ohälsa.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hot och våld på Vårdcentral. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på Vårdcentraler. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.  Resultat: Tre kategorier och tio subkategorier identifierades. Den första kategorin beskrev utsatthet i arbetet. Verbala hot var vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på Vårdcentral och väckte många olika känslor. Den andra kategorin beskrev att hantera ett hotfullt möte. I mötet med patienter som uttryckte hot eller uppträdde hotfullt ställdes distriktssköterskan inför utmaningar. Det fanns en individuell hantering kring hot och hotfulla situationer, där kommunikation och sättet att vara i mötet var av vikt. Den tredje kategorin beskrev förutsättningar för en trygg arbetsmiljö. För en trygg arbetsmiljö lyftes arbetsgivarens ansvar och lokalernas utformning. Det fanns ett behov av förbättringar för att öka tryggheten och distriktssköterskornas förutsättningar att hantera hot och våld.  Slutsats: Verbala hot och hotfulla situationer i primärvården på Vårdcentral verkar vara vanligt förekommande. Det finns en acceptans kring de verbala hoten och en underrapportering förekommer. Distriktssköterskorna ställs för utmaningar i det hotfulla mötet med patienten som kan leda till att målet med omvårdnaden inte uppnås och det finns ett behov av mer kunskap i att hantera hot och hotfulla situationer.