Uppföljning av utökade skötselåtgärder i kraftledningsgator : Med fokus på kraftledningsgatorna i området kring Fågelfors
I Sverige har mängden betesmark och slåtterängar minskat drastiskt om man ser tillbaka historiskt. Detta har lett till att den biologiska mångfalden har minskat, vilket gör att nya tidigare förbisedda marker blir intressanta i bevarandet av den biologiska mångfalden. Ett exempel på detta är kraftled...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM)
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78665 |
Summary: | I Sverige har mängden betesmark och slåtterängar minskat drastiskt om man ser tillbaka historiskt. Detta har lett till att den biologiska mångfalden har minskat, vilket gör att nya tidigare förbisedda marker blir intressanta i bevarandet av den biologiska mångfalden. Ett exempel på detta är kraftledningsgator som har visat sig ha en hög artrikedom när det gäller bl.a. fjärilar. I det här arbetet har områden från två olika kraftledningsgator i Fågelfors i Kalmar län undersökts. De har båda två höga naturvärden och särskilda skötselplaner men den ena sköts av EON och den andra av Svenska kraftnät. Kraftledningsgatorna går igenom det gamla odlingslandskapet och innehåller ett flertal olika rödlistade arter som trivs bäst i betesmark eller slåtterängar. Arbetet syftar till att ta reda på hur den utökade skötseln har gått och om det finns någonting att förbättra i den. Skötselplanerna har för EON gjorts av Länsstyrelsen i Kalmar län, personal från Länsstyrelsen har sedan varit till hjälp under hela arbetet. För Svenska kraftnät har Sweco genomfört skötselplanerna. Detta ihop med att skötseln från början skiljer sig åt gör att skötselarbetet varierar mellan kraftbolagen. Generellt går det att säga att planerna för områdena har följts av bolagen. Undersökningarna i områdena gjordes så pass snart efter röjningsåtgärderna att det inte går att dra några konkreta slutsatser av hur arbetet fallit ut. Däremot går det att konstatera att åtgärderna inte helt stämmer överens med vad hävdgynnade arter behöver då landskapet trots åtgärderna blir fragmenterat, igenväxt och gödslat. |
---|