Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning

Skogliga inventeringar utförs för att ge information om skogen som kan användas i olika sammanhang. De ger data om bland annat trädhöjd, ålder, grundyta, trädslagsfördelning och volym. De har historiskt utförts som fältinventeringar. På senare tid har den tekniska utvecklingen öppnat upp för möjligh...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Sandberg, Patrik
Format: Others
Language:Swedish
Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT) 2018
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76229
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-76229
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Laser scanned volume
volume difference
Laserskannad volym
volymskillnad
Forest Science
Skogsvetenskap
spellingShingle Laser scanned volume
volume difference
Laserskannad volym
volymskillnad
Forest Science
Skogsvetenskap
Sandberg, Patrik
Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
description Skogliga inventeringar utförs för att ge information om skogen som kan användas i olika sammanhang. De ger data om bland annat trädhöjd, ålder, grundyta, trädslagsfördelning och volym. De har historiskt utförts som fältinventeringar. På senare tid har den tekniska utvecklingen öppnat upp för möjligheten att utföra inventeringarna via fjärranalys. En metod för fjärranalys som används inom skogsbruket är flygburen laserskanning. Genom att kombinera flygburen laserskanning med Riksskogstaxeringens fältinventeringar har Skogsstyrelsen skapat produkten Skogliga grunddata. Denna produkt visar bland annat skattad volym för bestånd som ritas upp i program för geografiska informationssystem, GIS. Nätraälven Skog använder Skogliga grunddata och de har märkt att volymen inte alltid stämmer när de jämför mot inmätt volym. Felkällor som kan påverka noggrannheten i Skogliga grunddata är t.ex. fel i kartmodellerna, fel mellan systemen som skannar terrängen, mätfel vid fältinventeringarna eller fel vid beräkningar.Syftet med detta arbete är att ta reda på varför det finns en stor differens i volymen när Nätraälven skog jämför mellan Skogliga grunddata och inmätt volym på industri. Dessutom är syftet att urskilja parametrar som påverkar volymen och är generaliserbara på samtliga bestånd inom Nätraälvens upptagningsområde. Arbetet har som mål att efter identifiering av parametrar som påverkar noggrannheten bygga en beräkningsmodell som är applicerbar på bestånden inom Nätraälvens upptagningsområde.Arbetet utfördes som en kvantitativ studie där data från slutavverkningar användes. Jämförelser av volymskillnad och parametrar utfördes som regressionsanalyser. Fältinventeringar utfördes som kvantitativa mätningar i fält. Avverkningstrakter letades upp i ett GIS-program och ritades därefter in för att beräkna volymen via Skogliga grunddata. Denna volym jämfördes sedan mot inmätt volym. Regressionsanalyser genomfördes mellan trakternas tillgängliga parametrar och volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym.I medel visade Skogliga grunddata 95% av inmätt volym, som lägst visade den 76% och som högst 128%. I 58% av trakterna låg volymskillnaden i ett intervall på 10%.Totalt har tio parametrar använts vid regressionsanalys av volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym. Volymskillnaden har varit väl spridd oavsett parametrarnas storlek. Vad som framkommit i studien är att ingen av parametrarna: trädhöjd, areal, höjd över havet, ålder, stamantal, procentuell andel tall, procentuell andel gran, procentuell andel löv, medelstam eller stammar/hektar enskilt påverkar noggrannheten i Skogliga grunddata. Arbetet har också visat stor spridning i volymskillnad mellan Skogliga grunddata och inmätt volym för olika trakter. Medelskillnaden mellan volymen i Skogliga grunddata och inmätt volym var visserligen fullt acceptabel även om skillnaden trakter emellan kunde vara väldigt stor. === Remote analyses can be a good tool to facilitate silvicultural estimates. They can however contain sources of error, which can affect their accuracy. The purpose of this study was to find out why differences in volume occurred between “forest basic data”, obtained from Swedish forest agency, and measured volume in a certain area in mid-northern Sweden. The study was conducted as a quantitative study, using regression analyzes to compare the volume difference to different parameters, such as tree height, altitude, area, age and species mix. Felling areas was drawn in a GIS-program, that calculated the volume from “Forest basic data”. The volume was then compared to the measured volume obtained from sawmill and pulp companies. The average volume from “Forest basic data” was 95% of measured volume, ranging between 76% at the lowest and 128% at the highest. The study showed that the volume difference was well spread regardless of forest parameter, no specific parameter could explain the differences. A model was created to calculate the volume from “Forest basic data”, and that model improved the volume from “Forest basic data” when compared to measured volume.
author Sandberg, Patrik
author_facet Sandberg, Patrik
author_sort Sandberg, Patrik
title Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
title_short Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
title_full Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
title_fullStr Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
title_full_unstemmed Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning
title_sort volymen i ”skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - modell för volymberäkning
publisher Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT)
publishDate 2018
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76229
work_keys_str_mv AT sandbergpatrik volymeniskogligagrunddatajamfortmedinmattvolymmodellforvolymberakning
AT sandbergpatrik comparisonbetweenthevolumeofforestbasicdataandmeasuredvolumemodelforvolumecalculation
_version_ 1718699073703247872
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-762292018-06-21T05:59:51ZVolymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkningsweComparison between the volume of “Forest basic data” and measured volume : - Model for volume calculationSandberg, PatrikLinnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT)2018Laser scanned volumevolume differenceLaserskannad volymvolymskillnadForest ScienceSkogsvetenskapSkogliga inventeringar utförs för att ge information om skogen som kan användas i olika sammanhang. De ger data om bland annat trädhöjd, ålder, grundyta, trädslagsfördelning och volym. De har historiskt utförts som fältinventeringar. På senare tid har den tekniska utvecklingen öppnat upp för möjligheten att utföra inventeringarna via fjärranalys. En metod för fjärranalys som används inom skogsbruket är flygburen laserskanning. Genom att kombinera flygburen laserskanning med Riksskogstaxeringens fältinventeringar har Skogsstyrelsen skapat produkten Skogliga grunddata. Denna produkt visar bland annat skattad volym för bestånd som ritas upp i program för geografiska informationssystem, GIS. Nätraälven Skog använder Skogliga grunddata och de har märkt att volymen inte alltid stämmer när de jämför mot inmätt volym. Felkällor som kan påverka noggrannheten i Skogliga grunddata är t.ex. fel i kartmodellerna, fel mellan systemen som skannar terrängen, mätfel vid fältinventeringarna eller fel vid beräkningar.Syftet med detta arbete är att ta reda på varför det finns en stor differens i volymen när Nätraälven skog jämför mellan Skogliga grunddata och inmätt volym på industri. Dessutom är syftet att urskilja parametrar som påverkar volymen och är generaliserbara på samtliga bestånd inom Nätraälvens upptagningsområde. Arbetet har som mål att efter identifiering av parametrar som påverkar noggrannheten bygga en beräkningsmodell som är applicerbar på bestånden inom Nätraälvens upptagningsområde.Arbetet utfördes som en kvantitativ studie där data från slutavverkningar användes. Jämförelser av volymskillnad och parametrar utfördes som regressionsanalyser. Fältinventeringar utfördes som kvantitativa mätningar i fält. Avverkningstrakter letades upp i ett GIS-program och ritades därefter in för att beräkna volymen via Skogliga grunddata. Denna volym jämfördes sedan mot inmätt volym. Regressionsanalyser genomfördes mellan trakternas tillgängliga parametrar och volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym.I medel visade Skogliga grunddata 95% av inmätt volym, som lägst visade den 76% och som högst 128%. I 58% av trakterna låg volymskillnaden i ett intervall på 10%.Totalt har tio parametrar använts vid regressionsanalys av volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym. Volymskillnaden har varit väl spridd oavsett parametrarnas storlek. Vad som framkommit i studien är att ingen av parametrarna: trädhöjd, areal, höjd över havet, ålder, stamantal, procentuell andel tall, procentuell andel gran, procentuell andel löv, medelstam eller stammar/hektar enskilt påverkar noggrannheten i Skogliga grunddata. Arbetet har också visat stor spridning i volymskillnad mellan Skogliga grunddata och inmätt volym för olika trakter. Medelskillnaden mellan volymen i Skogliga grunddata och inmätt volym var visserligen fullt acceptabel även om skillnaden trakter emellan kunde vara väldigt stor. Remote analyses can be a good tool to facilitate silvicultural estimates. They can however contain sources of error, which can affect their accuracy. The purpose of this study was to find out why differences in volume occurred between “forest basic data”, obtained from Swedish forest agency, and measured volume in a certain area in mid-northern Sweden. The study was conducted as a quantitative study, using regression analyzes to compare the volume difference to different parameters, such as tree height, altitude, area, age and species mix. Felling areas was drawn in a GIS-program, that calculated the volume from “Forest basic data”. The volume was then compared to the measured volume obtained from sawmill and pulp companies. The average volume from “Forest basic data” was 95% of measured volume, ranging between 76% at the lowest and 128% at the highest. The study showed that the volume difference was well spread regardless of forest parameter, no specific parameter could explain the differences. A model was created to calculate the volume from “Forest basic data”, and that model improved the volume from “Forest basic data” when compared to measured volume. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76229application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess