Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling.
Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens t...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED)
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67148 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-67148 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-lnu-671482017-09-05T05:14:59ZUngdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling.sweYoung people at risk : - A qualitative study of the factors which, according to staff in social services and HVB can promote positive development.Gustafsson, JoakimHolmberg, JessicaLinnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED)Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED)2017HVB-hemKASAMriskfaktorerskyddsfaktorerungdomarEducational SciencesUtbildningsvetenskapSyftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien. Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67148application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
HVB-hem KASAM riskfaktorer skyddsfaktorer ungdomar Educational Sciences Utbildningsvetenskap |
spellingShingle |
HVB-hem KASAM riskfaktorer skyddsfaktorer ungdomar Educational Sciences Utbildningsvetenskap Gustafsson, Joakim Holmberg, Jessica Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
description |
Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien. Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten. |
author |
Gustafsson, Joakim Holmberg, Jessica |
author_facet |
Gustafsson, Joakim Holmberg, Jessica |
author_sort |
Gustafsson, Joakim |
title |
Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
title_short |
Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
title_full |
Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
title_fullStr |
Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
title_full_unstemmed |
Ungdomar i riskzon : - En kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och HVB kan främja en positiv utveckling. |
title_sort |
ungdomar i riskzon : - en kvalitativ studie om faktorer som enligt personal inom socialtjänst och hvb kan främja en positiv utveckling. |
publisher |
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67148 |
work_keys_str_mv |
AT gustafssonjoakim ungdomaririskzonenkvalitativstudieomfaktorersomenligtpersonalinomsocialtjanstochhvbkanframjaenpositivutveckling AT holmbergjessica ungdomaririskzonenkvalitativstudieomfaktorersomenligtpersonalinomsocialtjanstochhvbkanframjaenpositivutveckling AT gustafssonjoakim youngpeopleatriskaqualitativestudyofthefactorswhichaccordingtostaffinsocialservicesandhvbcanpromotepositivedevelopment AT holmbergjessica youngpeopleatriskaqualitativestudyofthefactorswhichaccordingtostaffinsocialservicesandhvbcanpromotepositivedevelopment |
_version_ |
1718527534625193984 |