Förtroende på en aktivitetsbaserad arbetsplats

• Main Authors: Grahm, Emelie, Knutas, Anna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE) 2017
• Subjects: Activity-based working; activity-based workplace; leadership; flexible workplace; coworkers; flexible office; trust; relationship; LMX.; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65526

One of the most common office designs is the traditional office. As the technology has developed, it has enabled a new office design to evolve, the activity-based office. The activity-based office is more flexible and the employees get greater freedom in terms of being able to decide where, when and how they want to perform their tasks. As the employees work largely independently and take own responsibility for their tasks, the leader has reduced control compared to the traditional office. To get a well-functioning activity-based workplace, trust must be created between the leader and employees as this is a presumption for good business relationships. The purpose of the study is to get a deeper understanding of how trust is created between a leader and the employees in the activity-based workplace. Trust is something that is created mutually, and our study is based on three trustbuilding qualities, ability, benevolece and integrity. To collect the empirical data two semistructured interviews with Skanska and Vasakronan were performed. The conclusion of our study is that trust in an activity-based workplace is created by the factors; Presence, independence and own responsibility, communication, responsiveness, attention, caring, openness and honesty, competence and respect. Trust does not differ at a traditional office compared to an activity-based, but trust gets a different meaning depending on which office design that is utilized. === Ett traditionellt kontor är en av de vanligaste kontorsutformningarna, där medarbetarna har en fast sittplats och kan utföra sina uppgifter koncentrerat. I takt med att teknologin utvecklats har nya kontorsutformningar växt fram. En av dessa kontorsutformningarna är det aktivitetsbaserade kontoret som är mer flexibelt och öppet än det traditionella kontoret. De anställda har inga fasta sittplatser utan väljer sittplats utifrån vilka uppgifter de har för dagen, det gör således att individerna har en stor frihet att bestämma var, när och hur de ska utföra sitt arbete. I och med denna frihet blir det svårare för ledaren att få samma kontroll och ledaren måste istället förlita sig på att medarbetarna utför sina uppgifter på ett korrekt sätt. Det aktivitetsbaserade arbetssättet innebär således att medarbetarna måste ta ett stort eget ansvar och kunna arbeta självständigt. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur förtroende skapas mellan ledare och medarbetare på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Förtroende är något som skapas ömsesidigt och definieras som ett attribut för ett förhållande mellan två utbytespartners. Den teoretiska utgångspunkten för hur detta förtroende skapas baseras på begreppen välvilja, integritet och förmåga. Välvilja handlar om lojalitet, att som medarbetare och ledare hjälpa varandra men också visa omtanke. För att kunna göra detta krävs det en närvaro från ledaren och detta underlättas på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen då ledaren sitter ute bland medarbetarna. Integritet och andra sidan handlar om att en person gör det som den har sagt att den ska göra. På det aktivitetsbaserade kontoret betyder det att ledaren förväntar sig att medarbetarna utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt trots att ledaren har minskad kontroll. Den sista faktorn förmåga behandlar i vilken utsträckning en part uppfattas ha den kompetens som gör det möjligt för personen att ha inflytande inom ett visst område. Ledaren måste förvänta och förlita sig på att medarbetaren har den kompetens som krävs för att utföra sina uppgifter självständigt. Till vår studie har vi haft semistrukturerade intervjuer med två företag, Skanska och Vasakronan. Skanska är ett byggföretag som utvecklar, bygger och underhåller fysiska levnadsmiljöer. Vasakronan är inom fastighetsbranschen och äger, förvaltar och utvecklar kontor och butiksfastigheter. Slutsatsen av vår studie är att förtroende på en aktivitetsbaserad arbetsplats skapas genom närvaro, självständighet och eget ansvar, kommunikation, lyhördhet, uppmärksamhet, omtanke, öppenhet och ärlighet, kompetens och respekt. Förtroendet skiljer sig inte på ett traditionellt jämfört med ett aktivitetsbaserat men förtroendet får en annan innebörd beroende på vilken kontorsutformning som används.