Möjligheter, möten och samverkan : Elevhälsopersonalens syn på sitt elevhälsoarbete

• Main Authors: Bjuhr, Mirja, Johansson, Lena
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) 2016
• Subjects: Elevhälsa; Elever i behov av särskilt stöd; Fokusgrupp; Förebyggande arbete; Hälsofrämjande; KASAM; Ramfaktorteorin; Salutogent; Samverkan
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58600

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget